Bakgrund: Så styrs USA

Styret av USA bygger på maktdelning mellan den verkställande makten (presidenten), den lagstiftande (kongressen) och den dömande (Högsta domstolen). Tanken är att de tre ska kontrollera varandra. Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag från 1789, har viss inbyggd tröghet - varje aktör har vissa möjligheter att granska och begränsa de andra. I USA kallas detta "check and balances" (ungefär kontroll och balans).

Presidenten är både stats- och regeringschef och bildar inte regering beroende på mandatfördelningen i kongressen. Presidenten utser bland annat Högsta domstolens domare och är överbefälhavare för militären.

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Den har sitt säte i Capitolium i Washington DC och består av två kamrar: senaten och representanthuset. Alla de 435 ledamöterna i representanthuset måste väljas om vartannat år. De 100 senatorerna, två från varje delstat, väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).

Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt.

HD kan underkänna lagar som stiftas av kongressen.

Källa: USA:s konstitution

I ett USA där delar av befolkningen är i chock efter affärsmannen Donald Trumps triumf och där valet diskuteras högljutt på bussar och kaféer, riktades ögonen mot mötet mellan den avgående demokraten Barack Obama och tillträdande republikanen Trump.

– Det var många områden vi diskuterade – om organisationen av Vita huset, om utrikespolitik och om inrikespolitik, säger Obama.

Han talade om en "ypperlig" diskussion och säger att han ska göra allt för att hjälpa Trump att lyckas som president.

Donald Trump kallade Obama "en mycket bra man", och sade att han trott att mötet skulle ta tio minuter men att det i stället pågått i en och en halv timme.

– Jag ser verkligen fram emot att samarbeta med presidenten, däribland att få råd.

"Lär bli action"

Trumps partikamrater i kongressen lyckades behålla majoriteten i båda dess kamrar, senaten och representanthuset, vilket banar väg för snabba beslut efter Trumps tillträde den 20 januari.

– Det lär bli "action" i Washington DC. Trump gillar att förhandla, vi kommer att se många bilder av honom när han socialiserar och spelar golf med kongressledamöter, spår Richard Himelfarb, statsvetare vid Hofstra University i New York och själv konservativ (men som inte röstade på Trump).

Många ledande republikaner, med den tidigare presidentfamiljen Bush och kongressens talman Paul Ryan i spetsen, tog avstånd från den kontroversielle Trump under valrörelsen.

När Trump lämnade Vita huset var nästa punkt på schemat just Paul Ryan. Efter mötet pekade Trump på förändringar inom politikområden som migration och sjukvård.

– Vi kommer att jobba mycket, mycket snabbt, säger han i en tv-sändning från CNN.

Trump konstaterade också att det varit ett mycket bra möte.

– Vi kommer att göra några absolut spektakulära saker för det amerikanska folket och vi ser fram emot att börja, säger han.

Snabb försoning

Men försoningen med partiet kommer att gå snabbt och vara inriktad på samarbete, enligt Himelfarb och andra personer med insyn i processen som TT talat med.

– Det finns samsyn på många områden. Ryan har länge förberett skattesänkningar, bland annat för bolag. Och både Trump och Ryan vill riva upp sjukförsäkringsreformen Obamacare och det presidentbeslut som satte stopp för bygget av oljeledningen Keystone, säger Himelfarb.

En upprustning av USA:s försvar samt storsatsningar på infrastruktur, byggen och upprustning av USA:s slitna vägar och broar, är också att vänta från den tidigare fastighetsmagnaten.

– Infrastrukturreformerna kan ses som en utsträckt hand till Demokraterna, det är frågor som de också drivit, påpekar Himelfarb.

Trudeau redo förhandla

Ett stort frågetecken, som Trump inte gett svar på under valrörelsen, är hur han tänker finansiera sina satsningar, vilka neddragningar som ska göras, och hur de mer kritiserade delarna av Trumps agenda – som gränsmuren mot Mexiko och upprivande av handelsavtal och det globala klimatavtalet - kommer att landa i Washington DC.

Medan Trump mötte Obama meddelade Kanadas premiärminister Justin Trudeau att han är redo att omförhandla frihandelsavtalet Nafta.

– Om amerikanerna vill prata om Nafta är jag mer än villig att prata om det, säger Trudeau enligt AFP.

Även Mexiko, som ingår i Nafta, säger sig vara beredd på en omförhandling.