Fakta: Parisavtalet och Marrakeshmötet

Avtalet förhandlades fram i december i fjol när Frankrike stod som värd för det återkommande globala klimattoppmötet.

Det slår bland annat fast att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader jämfört med förindustriell tid, och att de globala utsläppen snarast möjligt ska nå sin högsta nivå för att sedan minska.

Ländernas nationella klimatplaner ska uppdateras vart femte år. Hur mycket varje land vill minska sina utsläpp med är dock frivilligt, och med de nuvarande åtagandena beräknas temperaturhöjningen landa på 2,8 grader.

Inga tvångsmekanismer finns att ta till mot de länder som bryter sina löften.

Rikare länder ska bidra med 100 miljarder dollar årligen i klimatbistånd till utvecklingsländer.

Avtalet har skrivits under av 197 länder och hittills ratificerats, det vill säga slutgiltigt godkänts, av 110 länder.

Det trädde i kraft den 4 november. Under klimatmötet i Marrakesh, 7–18 november, kommer världens klimatförhandlare att börja diskutera hur avtalet ska genomföras.

– Självklart finns det en stor oro bland många, säger Sveriges klimatminister Isabella Lövin (MP), som landade i Marocko i måndags.

– Framförallt för att den balans som har uppnåtts mellan de fattiga och de rika länderna, och den tilltro och det förtroende man byggt upp, nu rubbas om USA inte längre kommer att vara aktivt och driva på arbetet.

Klimattoppmötet har pågått sedan förra veckan men de första officiella mötena mellan Parisavtalets parter inleddes i dag. Under öppningsceremonin talade bland andra den franske presidenten François Hollande och FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon.

"Inte lika euforisk"

– Stämningen är fortfarande beslutsam. Den är inte lika euforisk som (när avtalet nåddes) i Paris, men det vore ju konstigt i sådana fall. Nu handlar det om att avtalet ska genomföras, säger Lövin efter ceremonin.

Förhoppningen inför samtalen i Marrakesh har varit att utnyttja det momentum som funnits kring överenskommelsen – som trädde i kraft på rekordtid – till att komma igång med hur det ska implementeras. Under de kommande dagarna ska man bland annat diskutera finansieringen av fattiga länders klimatomställning och en gemensam regelbok för hur koldioxidutsläpp ska mätas.

– Det är nu arbetet börjar, konstaterar Lövin.

USA har under president Barack Obama varit drivande i att få till Parisavtalet, och var ett av de länder som var först med att ratificera det. Med Trump i Vita Huset kan arbetet ha varit förgäves.

Utnämnt klimatförnekare

Den tillträdande presidenten har kallat den globala uppvärmningen för en bluff och har under valrörelsen sagt han vill att USA lämnar överenskommelsen. Utnämningen av klimatförnekaren Myron Ebell som ansvarig för att förändra USA:s miljöskyddsmyndighet är en indikation på att han menar allvar med att rulla tillbaka Obamas klimatpolitik.

– Även om vi hör de här oroande signalerna från USA så är det så att det finns en väldigt stark våg av ekonomiska intressen som vill ställa om – och den vågen går inte att vända nu, säger Lövin.