Fakta: 700 MHz-bandet

I 700 MHz-bandet (694-790 MHz) har fram till nu sänts tv i marknätet, alltså sändningar som tagits emot med vanlig antenn. De hushåll som berörs av frekvensomläggningen måste göra en ny kanalsökning.

Både teknik och ekonomi talar mot att staten bygger upp ett eget nät för de berörda myndigheterna i 700 MHz-bandet. För att få ett bra fungerande nät krävs även tillgång till andra frekvenser. I Europa är det vanligt att myndigheterna upphandlar tjänster och frekvensutrymme av kommersiella aktörer med hårda krav på tillförlitlighet och sekretess.

PTS har ännu inte analyserat om oklarheterna om 700 MHz-bandet hotar regeringens bredbandsmål.

I somras tillsatte regeringen en utredning som ska se över blåljusakörernas behov av säkra kommunikationslösningar. Utredaren Gunnar Holmgren ska lämna en första rapport i november och slutrapportera 28 februari nästa år.

Det har gått mer än två år sedan dåvarande alliansregeringen beslutade att marksänd tv skulle flytta från 700 MHz-bandet och frekvensutrymmet användas till annat. Enligt Post- och telestyrelsens (PTS) förslag skulle två tredjedelar av frekvensutrymmet auktioneras ut till mobiloperatörerna under december i år och en tredjedel skulle gå till militären, polisen och andra blåljusmyndigheters behov av bredbandskommunikation.

Det har välkomnats av digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP) som kunnat peka på att en miljon svenskar befinner sig i ett digitalt utanförskap och att auktionen kan vara avgörande för att nå bredbandsmålet om att 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s senast 2020.

Inga nya besked

Peter Eriksson har dock fått stryka på foten sedan flera tunga myndigheter under försvars- och justitiedepartementen som Försvarsmakten, Polisen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) protesterat med hänvisning till att försäljningen innebär samhällsrisker. PTS har dock inte fått några nya klara besked från regeringen innan panikstoppet på måndagen.

– Vi har också sett att det säkerhetspolitiska läget ser annorlunda ut i dag och vi har hela tiden framfört att vi delar bedömningen att säkerhets- och skyddsmyndigheterna behöver moderna bredbandiga kommunikationstjänster. Vi har dock under den här flera år långa processen inte fått några underlag från de här myndigheterna om hur deras behov ser ut. Inte ens så enkla saker som nättäckning, när tjänsterna ska starta och behovet av kapacitet. Vi har redogjort för regeringen att vi saknar de underlag som behövs, säger Catarina Wretman, tillförordnad generaldirektör på PTS till TT.

– Det enda regeringsbeslut som funnits fram till i går (måndag) är det från 2014, tillägger hon.

Olämpliga ägare

Säkerhetspolisen hörde i somras till de som varnade för riskerna med auktionen.

"Säkerhetspolisen har tidigare haft invändningar mot att till exempel vital infrastruktur riskerar att hamna i ägarskap som inte är lämpligt för svenska intressen", skrev Åsa Nilsson, operativ ledare för säkerhetsskydd på Säpo i en intervju med Svenska dagbladet.

Det kan bara syfta på operatören Net 1 som idag levererar bredbandstjänster i det gamla svenska NMT-nätet. Bolaget ägs av Access Industries som i sin tur ägs av miljardären Leonard Blavatnik, amerikansk medborgare men född i Ukraina, och som uppges ha kopplingar till Vladimir Putin.

– Det ligger varken i vår lag eller i vårt uppdrag att titta på vem som äger en operatör, säger Catarina Wretman.