Fakta: Löfvens förtroende bland väljarna

I en Novus-mätning i slutet av augusti hade bara 26 procent "mycket eller ganska mycket förtroende" för Löfven.

Jämfört med mars var det ett tapp från 32 procent.

När Ipsos och Dagens Industri i slutet av november gjorde en mätning uppgav sex procent av tillfrågade närlingslivspersoner att de har mycket eller stort förtroende – lägsta siffran någonsin för en statsminister i en sådan mätning.

Det har varit en vecka med blandat resultat för statsministern.

Visserligen en blocköverskridande överenskommelse kring antiterroråtgärder, men framförallt – tvingad att dra tillbaka flyktingförslaget om att få stänga Öresundsbron.

Inte ens ett på förhand behagligt studiebesök i Luleå blev vad statsministern trott. Det var då han uttalade sig i Israelfrågan för TT, och huruvida palestiniers angrepp mot israeler skulle anses vara terrorbehandlingar? "Nej", svarade Löfven. Ett svar han några timmar tog tillbaka – vilket resulterade i ytterligare kritik.

– Det är dubbelt, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, om hur trovärdigheten påverkas av de senaste bakslagen.

– Å ena sidan är den här typen av kraftfulla förslag på åtgärder något som tyder på handlingskraft när en kris föreligger. Å andra sidan, att få dra tillbaka förslag och få svidande kritik – det är inget som ger pluspoäng.

Lågt stöd

Någon förtroendemätning har inte gjorts efter beskedet i brofrågan. Tendensen under året har dock varit tydlig kring statsministern när det kommer till vikande förtroendesiffror.

– Löfven har haft ett sjunkande stöd och den fanns redan innan flyktingsituationen uppkom, säger Tommy Möller.

– Vi ser en politisk U-sväng som är anmärkningsvärd. För ett par veckor sedan stod han på ett möte och talade om att Europa inte ska bygga murar. Nu lägger man sig på en av EU:s lägsta nivåer. Jag kan inte erinra mig något sådant och det kan bli viss förvirring bland väljarna.

Letar syndabockar

Stora krissituationer kan annars ge stöd åt politiska ledare, det senaste exemplet är Frankrikes president Hollande efter terrorattentaten. Tommy Möller menar dock att flyktingkrisen är en annan typ av kris.

– Här söker man syndabockar i stället och det blir inte samma automatiska uppslutning.

Vad talar då för en vändning för Stefan Löfven inför 2016? Det finns exempel så nära som i hans eget parti, menar Tommy Möller.

– Ingvar Carlsson hade lågt förtroende kring 1990-91 men kom sedan tillbaka starkt. Göran Persson hade det väldigt motigt och lång uppförsbacke under flera år. Han var också starkt kritiserad.

– Han har bara suttit i drygt ett år och det som underlättar är att Alliansen inte alls är lika samstämd som den varit tidigare.