– Just nu kan vi inte svara på om operationen har negativ betydelse för det psykiska måendet hos en del ungdomar.

Psykologen Kajsa Järvholm visar i en avhandling att en femtedel av fetmaopererade ungdomar lider av depression två år efteråt och 16 procent har självmordstankar. Ungdomar som hade mer ångest och depressiva problem före operationen har större risk för psykisk ohälsa efteråt.

Fakta: 88 ungdomar

De tre studierna i avhandlingen har gjorts på 88 ungdomar som genomgått gastric bypass-operation för att behandla svår fetma. De var i åldern 13 till 18 när de opererades. Snittåldern var 16,8 år och de hade ett genomsnittligt BMI (body mass index) på 45,6.

Före operationen mådde gruppen sämre psykiskt än andra ungdomar i samma ålder. De hade fler symptom på ångest, depression, ilska och normbrytande beteende. De hade också en sämre självbild.

Fyra månader efter operationen mådde de allra flesta påtagligt bättre, men 16 procent bedömdes ha en sämre psykisk hälsa efter operationen.

Två år efter operationen mådde majoriteten avsevärt bättre psykiskt. Förbättringarna ägde rum under det första året och det andra året präglades av stabilisering.

Cirka 20 procent rapporterade dålig psykisk hälsa efter operationen. 14 procent rapporterade att de hade självmordstankar. Ungdomar som hade mer ångest och depressiva problem före operationen hade större risk för psykisk ohälsa efter operation.

Källa: Lunds universitet

– Det stora flertalet mår bättre efter operationen, men det finns ändå en påtaglig grupp som fortsätter att ha mycket psykisk ohälsa efteråt, säger psykolog Kajsa Järvholm.

Hon har följt 88 ungdomar som var 13 till 18 år när de opererades och lägger snart fram en avhandling vid Lunds universitet.

Att äntligen lyckas

På många sätt blir tillvaron för de allra flesta bättre när kilona rasar, konstaterar hon.

– Det blir lättare att röra sig, lättare att handla kläder, man får bättre självförtroende och det gör att man vågar vara mer utåtriktad. Det är också känslan av att äntligen lyckas med någonting som man kämpat med i många, många år.

Från att ha varit ovanligt olyckliga mådde de opererade ungdomarna två år efter operationen i genomsnitt psykiskt lika bra som andra ungdomar i samma ålder. Men ungefär en femtedel hade depressionssymptom och 14 procent hade självmordstankar.

Ibland kan det vara svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget, konstaterar Kajsa Järvholm:

– Man vet ju att svår fetma ökar risken för psykisk ohälsa. När man hjälper människor att bli av med fetman tänker man att den psykiska ohälsan ska försvinna, och så är det för en stor andel, men för vissa har inte den psykiska ohälsan bara med fetman att göra, säger hon.

Lottas till operation

I en nystartad studie ska överviktiga ungdomar antingen opereras eller få annan intensiv behandling mot fetma.

– Just nu kan vi inte svara på om operationen har negativ betydelse för det psykiska måendet hos en del ungdomar. Det kan vi få bättre svar på genom den här studien.

Än så länge är det bara på försök som ungdomar under 18 kan erbjudas kirurgisk behandling mot fetma. Om operationerna ska bli ett bestående inslag i svensk vård måste de kombineras med psykosocialt stöd för dem som behöver det, anser Kajsa Järvholm.

– Det går inte att bara stoppa in dem i vuxensjukvården. Ungdomar behöver ett helt annat psykosocialt stöd.