Fakta: Skolkommissionen

Skolkommissionen har regeringens uppdrag att lämna förslag på hur skolan kan förbättras i termer av höjda kunskapsresultat och ökad likvärdighet.

I ett delbetänkande i maj i år föreslog den ökad statlig styrning av skolans finansiering och bättre karriärmöjligheter för lärare. Kommissionen överväger också förslag om obligatoriskt skolval.

Skolkommissionen har 14 ledamöter och en parlamentarisk referensgrupp.

Vid Skolverket får den ställföreträdande generaldirektören Mikael Halápi rycka in, innan regeringen utser en vikarierande generaldirektör. Det kan bli Halápi eller någon annan – det styr regeringen över.

I nästa steg ska en generaldirektör utses.

– Det är en procedur där man först tar fram en kravprofil på en ny GD. Det kan ju ha hänt saker i omvärlden som gör att man vill ändra något i den förra kravprofilen, säger Mikael Halápi och konstaterar att hela rekryteringsprocessen kan ta ett halvår.

Halápi kom till Skolverket så sent som i april, med ansvar för verksamhetsstyrning på myndigheten. Dessförinnan var han ställföreträdande GD på Statskontoret.

– Jag har begränsad erfarenhet av skolan, men har sju kolleger i ledningsgruppen som har djup sakkunskap på utbildningsområdet, säger han.

Vem som ska efterträda Anna Ekström som ordförande i Skolkommissionen är okänt. Besked kommer "inom kort", enligt utbildningsdepartementet.

Skolkommissionen har sitt nästa möte inplanerat den 27 september.

Nyligen bad Skolkommissionen om förlängd utredningstid, från den 17 januari till den 1 juli 2017.