Fakta: Massgripandena i Turkiet

Över 9 000 människor har gripits och ytterligare tusentals blivit avskedade efter försöket till militärkupp.

Totalt beräknas nära 60 000 statligt anställda – domare, lärare, poliser och andra tjänstemän – antingen ha gripits eller fått sparken

Tiotusentals lärare har fått sina legitimationer indragna.

Av landets runt 360 generaler har 99 formellt anklagats för delaktighet i kuppförsöket, uppger turkiska myndigheter. Ytterligare 14 är fortfarande gripna. Försvarsdepartementet utreder också alla militärdomare och åklagare och har sparkat 262 av dem, uppger tv-kanalen NTV.

Källor: AFP, Reuters.

Fakta: Gülenrörelsen

Den muslimska Gülenrörelsen grundades i slutet av 1970-talet i Turkiet av Fethullah Gülen.

Gülen har många anhängare i Turkiet och president Recep Tayyip Erdogan anklagar den tillbakadragna författaren och religiöse uttolkaren för att ligga bakom kuppförsöket.

Rörelsen förnekar dock inblandning i kuppförsöket och säger att den är anhängare av demokrati och motsätter sig militära ingripanden.

Fethullah Gülen är 75 år och var en gång nära bundsförvant med Erdogan, men för ett par år sedan skar det sig ordentligt. Osämjan har pågått sedan slutet av 2013 då några av Erdogans närmaste medarbetare anklagades för korruption. Presidenten svarade med att avsätta hundratals militärer och stängde skolor som drevs av rörelsen.

Erdogan har varit misstänksam mot Gülenrörelsens starka närvaro i det turkiska samhället, bland annat i medier, polis och rättsväsende. Dagstidningen Zaman, som var en viktig röst för rörelsen, togs tidigare i år över av den turkiska staten.

Fethullah Gülen bor i Pennsylvania, USA, sedan 1999 där han lever ett tillbakadraget liv. Han flyttade innan han anklagades för förräderi i sitt hemland.

Källa: AFP, Nationalencyklopedin

President Recep Tayyip Erdogans jakt på gülenister bedrivs också i utlandet. På en Facebooksida för anhängare till regeringspartiet AKP i Sverige uppmanas "alla att rapportera personer, organisationer och lärosäten som stöder eller finansierar Fethullah Gülens terrororganisation, både inom landet och utomlands", enligt Ekot. Numret som anges går till presidentkansliet i Turkiet.

– Det är i en gråzon som gränsar till folkrättsbrott, att en regering försöker genomföra sin politik – i det här fallet förföljelse av politiska motståndare – på en annan stats territorium, säger Ove Bring, professor i folkrätt vid Försvarshögskolan och Stockholms universitet.

Om inlämnad information leder till att någon i Sverige "lider skada eller risk för att bli attackerade" kan det handla om olovlig underrättelseverksamhet eller flyktingspionage, vilket i sin tur kan leda till fängelse.

– De personer som svarar på den här turkiska framställan begår ju en egen risk. Om det innebär att de sätter andra personers säkerhet i fara så gör de sig skyldiga för brott mot svensk lag och det har de kanske inte klart för sig, säger Bring.

Ska kontakta ambassadör

Svenska regeringen har ännu inte kontaktat den turkiska ambassaden om uppgifterna, men säger till TT att det kommer att göras i dag eller i morgon.

– Vi kan inte veta säkert vad som är regeringens inblandning i det här, men det blir ett tillfälle för oss att prata medTurkiets ambassadör om detta och den mycket oroande utvecklingen i Turkiet, säger utrikesminister Margot Wallström.

Hon vill inte spekulera i om det kan bli tal om några andra åtgärder från Sveriges sida.

– Det är inte för regeringen att avgöra om det här är någonting brottsligt. Det är ju för rättsvårdande instanser att bedöma det.

Inget rättsligt stöd

Den turkiska ambassadören Kaya Türkmen säger till Ekot att det är "naturligt" att turkiska staten är intresserad av den här typen av uppgifter, även om han själv säger sig inte känna till uppmaningen.

– Jag tror inte att Sverige har lagar som förbjuder Turkiet att samla information om aktiviteterna hos en organisation som försöker störta regeringen i Turkiet. Alla stater har rätt att samla information om handlingar som är riktade mot den – även om det handlar om individer som bor i Sverige, säger han.

Enligt Ove Bring har de dock inget som helst stöd för att misstänkliggöra en hel grupp på det här sättet. Har de bevis som pekar ut specifika personer kan de göra en formell begäran om utlämning.

– Vad som är förvånande är att det kommer från en delvis europeisk stat, som är med i Europarådet och part till Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Man förväntar sig inte det från en stat som hittills har varit en europeisk demokrati, säger han.

Nekar till inblandning

President Erdogan anklagar den USA-baserade predikanten Fethullah Gülen och hans anhängare för kuppförsöket förra helgen, som Gülen i sin tur har fördömt och nekat till all inblandning i.

Den senaste veckan har den turkiska regeringen utlyst tre månaders undantagstillstånd och gjort omfattande utrensningar inom militären, polisen, rättsväsendet och utbildningssystemet. Tusentals har frihetsberövats och ännu fler sparkats från sina jobb.