Fakta: Tillslag mot turkiska medier

Den 28 oktober 2015 – fyra dagar före parlamentsvalet – stormar poliser, utrustade med vattenkanoner och tårgas, mediebolaget Koza-Ipeks lokaler i Istanbul. Företaget, som driver flera tidningar och tv-stationer, anklagas för finansiering av terror och spridande av terrorpropaganda. Bakgrunden är bolagets band till den USA-baserade muslimske opinionsbildaren Fethullah Gülen, som blivit ärkefiende till president Recep Tayyip Erdogan.

Den 4 mars tränger polis under omfattande protester in på Turkiets största dagstidning Zamans redaktion i Istanbul, som också har kopplingar till Gülen. Tidningen sätts under tvångsförvaltning och byter över en natt profil – från kritisk motståndare till president Erdogans politik till regeringsvänlig.

Ett par dagar senare tar turkiska myndigheter kontroll över nyhetsbyrån Cihan, som tillhör samma mediekoncern som Zaman.

Turkiet har plats 149 av 180 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex, sämre än länder som Mexiko, Etiopien och Afghanistan.

Nästan 2 000 personer, däribland många journalister, har anklagats för att ha förolämpat Erdogan sedan han tillträdde som president i augusti 2014.

Källor: Landguiden, AFP och BBC.

– Det här handlar inte bara om oss. Många journalistkollegor sitter i fängelse. Vi ska försvara journalistiken och allmänhetens rätt att få höra sanningen, sade den spionanklagade chefredaktören för tidningen Cumhuriyet, Can Dündar, på väg in till domstolen, enligt nyhetsbyrån AFP.

På åklagarens begäran beslutade domstolen att rättegången ska hållas bakom stängda dörrar. Rätten beslutade också att president Recep Tayyip Erdogan – som tidigare sagt att Dündar ska få "betala ett högt pris" för avslöjandet – godkänts som en av de målsägande i fallet.

Greps för avslöjande

Dündar greps tillsammans med sin kollega Erdem Gül i november, efter att tidningen publicerat fotografier som sades visa hur den turkiska underrättelsetjänsten försökte smuggla vapen till Syrien. I slutet av februari släpptes de ur häktet, sedan Turkiets konstitutionsdomstol konstaterat att deras rättigheter kränkts.

Utslaget var ett bakslag för president Recep Tayyip Erdogan, som svarade med att domstolens "existens och laglighet" kan komma att diskuteras om den fattar liknande beslut i framtiden.

"Test av rättssäkerheten"

Den nu återupptagna rättegången, där de två journalisterna riskerar livstids fängelse, ses som ett prov på press- och yttrandefriheten, som blivit allt hårdare kringskuren. Regeringskritiska mediehus har tystats genom att sättas under statlig tvångsförvaltning och nästan 2 000 personer, däribland många journalister, har anklagats för att ha förolämpat Erdogan sedan han tillträdde som president i augusti 2014.

– Rättegången mot Dündar och Gül är ett test för rättssäkerheten i Turkiet. Att de släpptes fria var glädjande, men det här har bara börjat, säger Christophe Deloiore på organisationen Reportrar utan gränser till AFP.