Biologen Karstein Erstad var på tur, som det heter, runt staden Bergen då han såg något han aldrig sett i sitt forskarliv. Uppe på berget Rundemanen var snön täckt med 10-20 stycken daggmaskar på varje kvadratmeter. 

– Det var mask vart jag än gick. det måste varit tusentals, säger han till NRK.

Först trodde han att maskarna hade krälat upp ovanpå snötäcket men med tanke på att det en dryg halvmeter tjockt avfärdade han det snabbt. I stället måste maskarna ha kommit från luften.

Det är inte första gången maskregn har dokumenterats. I Sverige observerades fenomenet vintern 1923 och veckotidningen Allers skrev om samma fenomen på en frusen sjö 1957.

Teorin är att maskarna förs upp med vinden och sedan regnar ner tillsammans med nederbörd, skriver NRK. I tester i laboratorium har maskar virvlat upp i luften när de utsätts för en kraftig fläkt.

Svenske professorn Christer Erséus vid Göteborgs universitet har forskat mycket på daggmaskar, men hade aldrig hört talas om fenomenet maskregn innan hans norska kollega hörde av sig. 

– Det som hänt  är väl att de kommit upp någonstans i någon lövhög eftersom det varit tillräckligt milt för det och sen kan vinden ha tagit tag i dem. Jag hade nog inte trott på det om det inte beskrivits förut i Sverige, säger han till Metro.

Erséus säger att han sett maskar som tagit sig upp i 5-10 centimeter genom nysnö men inte genom ett tjockt och tätt snötäcke som det på Rundemanen. Efter att det uppmärksammats i norsk media har mängder av rapporter om kommit in om samma fenomen från andra delar av landet. En av platserna som fått maskregn är belägen 700 meter över havet.

Karsten Erstad har skickat maskar per brev till Christer Erséus, men han vågar redan nu säga att det rör sig om daggmaskar, men inte de som vanligtvis används som metmask.

– Jag ska göra DNA-analys på dem men jag såg på bilder och jag tror att det rör sig om någon av de allra minsta arterna.