– Ingenting är klart förrän allt är klart.

EU-kommissionens huvudtalesman Margaritis Schinas om förhandlingarna mellan EU och Storbritannien. (TT)

Fakta: Britterna och EU

Storbritanniens regering vill ge de nationella parlamenten större befogenheter i EU, få garantier för att icke-euroländer inte drabbas av beslut inom eurozonen, stå utanför EU:s formella maningar om en "allt fastare sammanslutning" och framför allt begränsa välfärdssystemet för EU-medborgare i Storbritannien.

Målet är en uppgörelse när EU:s stats- och regeringschefer samlas till toppmöte i Bryssel, den 18–19 februari.

Eventuella ändringar ska sedan följas av en folkomröstning om fortsatt brittiskt EU-medlemskap, senast den 31 december 2017.

Efter en middag i London i söndags meddelade såväl premiärminister David Cameron som EU:s permanente ordförande Donald Tusk att ingenting ännu spikats.

– Vi gör framsteg men det är mycket arbete kvar att göra inom alla fyra områden – i vissa områden mer arbete än i andra, sade en talesperson för Cameron.

Tidigt på måndagskvällen kom nya bud från Tusk.

"I morgon vid lunchtid kommer jag att lägga fram förslag för en ny lösning för Storbritannien i EU. Goda framsteg under de senaste 24 timmarna, men fortfarande finns olösta frågor", hälsade han via Twitter.

Viktig presentation

Att förslagen läggs fram lär dock knappast betyda att förhandlingarna är över. I stället lär diskussionerna nu bara bli än mer intensiva inför det toppmöte i Bryssel den 18–19 februari då det är tänkt att EU:s stats- och regeringschefer ska kunna enas.

Hur själva resultatet kommer att presenteras kommer att spela en stor roll.

Premiärminister David Cameron lär behöva lägga fram uppgörelsen som att han har vunnit en stor seger i förhandlingarna för att kunna hoppas på vinst för "stanna kvar"-sidan i den folkomröstning som sedan väntar om EU-medlemskapet, tidigast i slutet av juni.

Välfärdskrav

Cameron har fört fram en lång rad krav för att stärka Storbritanniens ställning gentemot Bryssel. Främsta stötestenen är önskemålet om att landet ska få undanta inflyttade EU-medborgare från fullständiga välfärdsförmåner i upp till fyra år, ett krav som EU-kommissionen och andra EU-länder varit starkt tveksamma till.

Från framför allt fransk sida finns samtidigt oro för att förhandlingarna ska ge Storbritannien – och andra länder utanför eurosamarbetet – alltför stort inflytande över sådant som euroländerna själva vill gå vidare med.

EU-kommissionen ligger i sin tur lågt – åtminstone utåt.

– Ingenting är klart förrän allt är klart. Kommissionen kommenterar inte de steg som hittills uppnåtts i processen och förhandlar inte via media, sade huvudtalesmannen Margaritis Schinas på sin dagliga pressbriefing i Bryssel på måndagen.