Fakta: Våldsdåd i Europa i sommar

Istanbul, 28 juni: Tre självmordsbombare spränger sig själva på Atatürkflygplatsen. 47 människor dödas och över 200 skadas. IS tros ligga bakom.

Nice, 14 juli: 31-årige Mohamed Lahouaiej Bouhlel kör en lastbil rakt in i en folksamling på Promenade des Anglais i Nice. 84 människor dör, varav tio barn. IS hävdar att gärningsmannen följt terrorrörelsens uppmaning att ta till våld. Lahouaiej Bouhlel skjuts ihjäl av polisen.

Würzburg, 18 juli: En 17-årig pojke går till attack med yxa och kniv mot passagerare på ett tåg. Fem skadas, varav två allvarligt. Pojken, som är ensamkommande flykting, skjuts till döds av polisen.

München, 22 juli: En 18-årig man skjuter ihjäl nio människor i ett köpcentrum. 18-åringen, en tyskiranier som är född och uppvuxen i München, skjuter sig själv i närheten av attentatsplatsen.

Reutlingen, 24 juli: En man med machete dödar en kvinna och skadar ytterligare två personer. Mannen grips direkt. Enligt utredare finns inga terrorkopplingar, i stället tror man att dådet berodde på svartsjuka.

Ansbach, 24 juli: En 27-årig syrier spränger sig själv till döds. Mannen hade svurit trohet till IS. Tolv människor skadas i dådet, som av Bayerns inrikesminister beskrivs som "ett äkta islamistiskt självmordsattentat". 27-åringen hade fått avslag på sin asylansökan och skulle utvisas.

Saint-Étienne-du-Rouvray, 26 juli: Två män tar flera personer som gisslan och dödar en präst i en kyrka. Männen har svurit trohet till IS, säger Frankrikes president François Hollande. Prästen har fått halsen avskuren, enligt poliskällor.

Charleroi, 6 augusti: Två kvinnliga poliser attackeras av en man beväpnad 33-åring med machete. Gärningsmannen skjuts och avlider senare av sina skador. IS tar på sig attacken.

Fler poliser, snabbare utvisning av flyktingar som begår brott, och indraget medborgarskap för den som strider för terrorgrupper, givet att personen har ett annat medborgarskap – så ska säkerheten i Tyskland höjas.

– Ingen kan garantera absolut säkerhet. Men det som är möjligt att göra måste vi göra, sade den tyske inrikesministern Thomas de Maizière på en presskonferens där ett nytt åtgärdspaket mot terror och extremism presenterades.

Dessutom ska asylsökande som fått avslag på sin ansökan och uppger falsk identitet i syfte att hindra eller fördröja utvisning prioriteras av polisen.

Polisen ska förstärkas i fyrsiffrig storleksordning, utöver de 3 250 nya tjänster inom den federala polisen som redan utlovats under mandatperioden, enligt de Maizière.

Burkaförbud "inte aktuellt"

Kristdemokratiska inrikesministrar på delstatsnivå vill gå ännu längre – med 15 000 nya poliser, mer videoövervakning och förbud mot heltäckande slöja, enligt ett internt dokument som public service-bolaget ARD har tagit del av.

Något burkaförbud är inte aktuellt, enligt de Maizière.

– Ett generellt förbud för burka anser jag vara konstitutionellt problematiskt, säger han.

Både regeringens och delstatsministrarnas förslag är en direkt reaktion på de senaste veckornas attentat i Europa, säger Rüdiger Schmitt-Beck, professor i statsvetenskap vid universitetet i Mannheim.

– Det hade varit närmast häpnadsväckande om den här typen av förslag inte hade kommit. Och att de hörs från just de kristdemokratiska inrikesministrarna är helt logiskt, säkerhet har alltid varit ett centralt politikområde för CDU och CSU, säger han.

Stänger moskéer

Även på andra håll i Europa vidtas åtgärder för att möta hotet från terror och extremism. I Frankrike införde regeringen undantagstillstånd efter massmorden i Paris i november, då 130 människor dödades av jihadistiska extremister. Sedan dess har dekretet, som ger utökade befogenheter för polisen och andra myndigheter, förlängts flera gånger.

Franska regeringen har också gjort det möjligt för poliser att bära tjänstevapen även när de inte är i tjänst. Dessutom har omkring 20 moskéer och bönerum stängts av franska myndigheter de senaste månaderna, enligt landets inrikesminister Bernard Cazeneuve.

"Demokratin urholkas inifrån"

I ett läge där det inte krävs mer än en lastbil eller en kniv för att genomföra ett massmord måste vi räkna med att den senaste tidens urskillningslösa dåd blir vardag, tror Rüdiger Schmitt-Beck. Då har Europas regeringar i praktiken inget annat val än att skärpa lagarna, säger han.

– I valet mellan säkerhet och frihet kommer de flesta människor att välja säkerhet. Och det vet regeringarna. Det är den största faran med terrorismen, om man ska uttala sig i mer allmänna ordalag. När demokratin urholkas inifrån.