Fakta: Skolbarns hälsovanor

Skolbarns hälsovanor är en undersökning som genomförts under 30 års tid.

Undersökningen bygger på uppgifter som 11-, 13- och 15-åringar i Sverige lämnar.

Närmare 8 000 elever svarade i den senaste undersökningen som genomfördes i januari 2014.

Majoriteten av eleverna anser själva att de har en bra hälsa.

Men andelen 13- och 15-åringar som uppger att de har återkommande psykiska besvär, som sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation och nervositet, ökar, liksom andelen 13- och 15-åringar som uppger att de har somatiska besvär, som huvudvärk, magont, ryggont och yrsel.

Även användningen av medicin mot huvudvärk, magont, sömnsvårigheter och nervositet har sedan 1980-talet ökat kraftigt.

När resultaten jämförs med andra länders klättrar Sverige rejält på listan över länder med högst förekomst av psykisk ohälsa – från plats 19 (av 39) år 2009/10 till plats 8 (av 42) år 2013/14.

Samma ökning av psykisk ohälsa syns inte i de andra nordiska länderna.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Fakta: Så får du hjälp

Tips om vilka du ska prata med om du är ung och tycker livet känns jobbigt:

Går du i skolan kan du prata med skolsköterskan eller skolkuratorn.

Kurator och psykolog finns även på vanliga vårdcentraler.

Ungdomsmottagningarna kan ge stöd och hjälp både när det gäller kroppsliga frågor och frågor som rör ditt liv.

Även kommunens socialtjänst kan ge stöd.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) kontaktar du om du har lite svårare psykiska besvär som gör att du inte orkar med vardagen och livet.

Alla som jobbar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten har tystnadsplikt.

Det finns också flera hjälplinjer dit man kan ringa, exempelvis Bris eller Nationella hjälplinjen.

Källa: 1177

Svårt att sova, nedstämdhet, ont i magen och huvudet. Allt fler tonåringar, och framför allt flickor, uppger att de mår psykiskt dåligt enligt den senaste undersökningen om skolbarns hälsovanor från Folkhälsomyndigheten. Undersökningen har genomförts sedan 1980-talet och de senaste årens trend betecknas av myndigheten som oroande.

Bland 15-åriga flickor är nu andelen som rapporterar psykosomatiska besvär hela 57 procent, den största sedan studien började.

Vågar prata

Men trenden ska inte enbart tolkas som negativ, enligt experter.

– Det är både ett minskande mörkertal och en god utveckling med minskande stigmatisering. Vi börjar våga prata om psykisk ohälsa på ett annat sätt, säger Christina Dalman, professor och överläkare vid Karolinska institutet.

Men det förklarar inte hela ökningen, fortsätter hon. Kraven i samhället har ökat vilket bidrar till en ökad press på unga.

– För den som inte klarar skolan i dag går det sämre än för den som inte gjorde det för 10–20 år sedan. De som har olika former av begränsningar blir utspelade på ett helt annat sätt nu, säger Christina Dalman.

Även Kerstin Evelius, nationell samordnare för statens insatser mot psykisk ohälsa, pekar på skolstressen som en avgörande faktor.

– Vi ser en minskad framtidstro bland dagens unga. Oroväckande är också att barn och unga konsumerar mer både öppen och sluten psykiatrisk vård, säger hon.

Att drabbas av psykisk ohälsa i unga år innebär risker.

– Bland unga som konsumerat psykiatrisk vård finns en ökad risk att leva på försörjningsstöd och ökad risk att behöva fortsatt psykiatrisk vård. En annan stor riskgrupp är unga som varken arbetar eller studerar. Där är den psykiska ohälsan påtaglig, säger Kerstin Evelius.

Många mår bra

Men i undersökningen syns också en motsatt trend – en klar majoritet av skoleleverna skattar sin hälsa överlag som bra eller mycket bra.

– Rent teoretiskt är det möjligt att ha psykisk hälsa och psykisk ohälsa samtidigt. Även om man har adhd kan man ju uppleva att man har ett meningsfullt liv, säger Christina Dalman.

Den mest alarmerande ökningen av ungas psykiska ohälsa skedde enligt henne under 1990-talet. Att den nu ser ut att sticka iväg ytterligare är något att hålla ögonen på, säger Christina Dalman.

– Jag motsätter mig att tala om ett trendbrott, men det är ett observandum, säger hon.