Fakta: Sanktioner sedan 1996

USA har haft sanktioner mot Iran sedan 1996, med hänvisning till landets nukleära program som man ser som en möjlighet för att landet i framtiden kan skaffa egna kärnvapen.

Sanktionstrycket ökade när FN:s säkerhetsråd införde handelssanktioner mot Iran 2006.

I juli i fjol slöt dock Iran och de så kallade P5+1-länderna (Storbritannien, Kina, Frankrike, Tyskland, Ryssland och USA) ett avtal som ger västmakterna insyn i det iranska atomenergiprogrammet.

Programmet bantas kraftigt vad gäller både centrifuger för anrikning av uran och volymen kärnbränsle i landet.

Programmet har även öppnats upp för FN-inspektioner.

I utbyte har de omfattande ekonomiska sanktionerna mot Iran från FN, EU och USA börjat avvecklas.

Diskussionerna med Iran om att dra ned mängden kärnbränsle i landet mer än vad som krävs enligt fjolårets avtal har pågått i flera månader. Men frågan har efter Donald Trumps seger i USA:s presidentval den 8 november blivit högprioriterad, rapporterar tidningen med hänvisning till regeringskällor.

Minska risken

Tanken är att Iran med en sådan åtgärd skulle minska risken för att Trump river upp fjolårets banbrytande avtal om lättnader av sanktionerna mot Iran i utbyte mot att landet begränsar sitt nukleära program och öppnar upp det för internationella inspektioner.

Trita Parsi, Irankännare och ordförande i organisationen National Iranian American Council i USA, skriver i en kommentar till TT att det finns möjlighet att Iran går med på att dra ned mängden kärnbränsle mer än vad avtalet kräver, men bara om USA lyfter ytterligare sanktioner.

"Skulle Obama, förmodligen i samråd med Trump, lyfta de primära sanktionerna så att även amerikanska företag kan gå in i den iranska marknaden så kommer en ny lobbyingkraft skapas för att försvara Iranavtalet: amerikanska företag. De har hittills inte varit delaktiga i den här debatten eftersom Iranavtalet inte hade något av värde för dem då de primära sanktionerna inte rördes av avtalet", skriver Parsi.

Hård linje mot Teheran

Iran har enligt Internationella atomenergiorganiet (IAEA) i linje med fjolårets avtal begränsat volymen kärnbränsle i Iran till en nivå som gör att det tar minst ett år för landet att framställa egna stridsspetsar för kärnvapen. Med det tidigare mer omfattande nukleära programmet i Iran, före uppgörelsen i fjol, skulle det enligt Vita husets beräkningar ha tagit Iran 2–3 månader.

The Wall Street Journal uppgifter om påtryckningar mot Iran kommer sedan USA:s representanthus i förra veckan godkänt en förlängning av USA:s sanktioner mot Iran i ytterligare tio år, vilket fått Irans högsta ledare ayatollah Ali Khamenei att hota med vedergällning.

För att träda i kraft måste förlängningen även godkännas av senaten och USA:s president.