– Vi tycker att det mest anständiga är att Cameron kommer och aktiverar artikel 50, så att vi kan påbörja arbetet. Drar man ut på det väldigt länge blir det en ännu längre period av osäkerhet, säger Cecilia Malmström till TT.

"Olycklig försening"

Artikel 50 är den paragraf i EU-fördraget som reglerar hur ett land kan lämna EU. Det har aldrig tidigare hänt, så exakt vad som kommer ske vet ingen. Men helt klart är att ingenting kan hända förrän den brittiska regeringen begär att få sätta igång utträdesprocessen.

– Jag tyckte det lät som att Cameron tänker lämna det till nästa premiärminister som väljs i oktober. Det är en väldigt olycklig försening i så fall, säger Cecilia Malmström, som själv kommer att få en aktiv roll när Storbritanniens framtida avtal med EU ska förhandlas fram.

Hon stämmer in i den kör av EU-ledare som tycker att det är sorgligt att Storbritannien röstat för att lämna EU. Just på det område som hon ansvarar för, EU:s handelsrelationer, försvinner en av de starkaste förespråkarna för frihandel.

Gå ur avtal

För EU radar nu en massa praktiska och tekniskt komplicerade frågor upp sig. Till exempel hur de brittiska EU-parlamentarikerna ska fasas ut och hur länge den brittiske EU-kommissionären kan vara kvar.

– Inom mitt område är det ett dussintal handelsavtal som de måste gå ur. Det är ett praktiskt arbete som måste inledas och det kan inte påbörjas förrän artikel 50 har aktiverats, och det kan bara den brittiska regeringen göra, säger Malmström.

På tisdag träffar David Cameron de andra 27 EU-ledarna på toppmöte i Bryssel. Förhoppningen är att han då ska kunna ange en riktning för hur britterna vill att samarbetet med EU ska se ut framöver, även om han signalerat att det blir hans efterträdare som får ansvaret för utträdesprocessen.

Ny relation

Frågan är om Storbritannien vill ha ett handelsavtal som liknar det Schweiz har, eller det som nyss förhandlats fram med Kanada eller kanske ett WTO-avtal. Det EES-avtal som Norge har anses inte vara så troligt, eftersom det innebär att britterna skulle få fortsätta att betala en hög avgift till EU och också behålla den fria rörligheten.

När väl den frågan klarnar, och EU-ledarna sagt sitt, kommer Cecilia Malmström och hennes medarbetare kunna börja jobba konkret.

– Men britterna kan inte skicka in en önskelista, är man ute så är man ute, säger Malmström.

Lägre tempo

Hon ser en risk i att tempot kan gå ner på andra områden, om en stor del av EU-institutionerna blir upptagna med att förhandla om britternas utträde.

– Vi andra 27 måste kunna gå vidare och fokusera på vårt vardagsarbete. Vi kan inte paralyseras helt på grund av detta. Det tror jag inte medborgarna i Europa skulle bli imponerade av, säger Malmström.

Hon ser en risk i att EU-kritiken kommer att växa även i andra EU-länder, och hon tror att det vore ett misstag att nu rusa iväg, dra en massa slutsatser och dra igång olika projekt. Däremot måste EU ta sig samman och besluta i stora frågor som kräver gemensamma beslut, till exempel migrationspolitik, gränskontroller och ekonomi.

– Storbritannien har alltid haft en problematisk ställning gentemot EU. Det har funnits tvivel under många, många år, men misstron finns i flera länder, så vi måste naturligtvis fundera på hur vi ska hantera det och bli bättre på att föra ut det vi faktiskt gör och fortsätta reformeringen av EU, säger Malmström.