Fakta: Krigs- och krisdrabbad nation

Efter den så kallade majdan-revolten 2014, där president Viktor Janukovytj avsattes, hamnade Ukraina i konflikt med Ryssland, som annekterade Krim och stöttade ett väpnat uppror i landets östra delar. Över 9 000 människor har enligt FN dödats i strider mellan regeringstrupper och separatister sedan april 2014.

Ukraina fick ett stödprogram värt 40 miljarder dollar beviljat våren 2015, med villkorade nödlån från bland annat IMF, EU, USA och länder som Japan och Sverige.

Sverige har utlovat bilaterala lån till Ukraina på 100 miljoner dollar (cirka 850 miljoner kronor). Förhandlingar om villkoren i låneavtalet väntas bli klart i vår, varpå det kan gå till riksdagsbeslut i höst. Utbetalningar kan därmed inledas tidigast 2017.

Lånen ges vid sidan av svenskt bistånd och det stöd Sverige bidrar med via EU och IMF.

Källa: UI, Finansdepartementet

Bakgrund: Jatsenjuk under hård press

Arsenij Jatsenjuk har varit hårt ansatt, inte minst av Ukrainas president Petro Porosjenko.

I februari i år uppmanade Porosjenko honom att avgå. Enligt presidenten hade Jatsenjuk förlorat allmänhetens förtroende till hans förmåga att bekämpa korruptionen och klara Ukraina ur den ekonomiska krisen.

Jatsenjuk gick inte med på uppmaningen utan kämpade för sin post. Frågan gick till en omröstning i parlamentet som han överlevde. Förslaget att avsätta Jatsenjuk fick 194 röster av de 226 som krävdes för att fälla honom.

Men omröstningen gjorde Arsenij Jatsenjuk än mer sårbar och i ett tv-sänt tal i söndags förklarade han att han skulle avgå.

Han uppgav i talet att orsaken bland annat är den politiska krisen i regeringen som förhindrar och "paralyserar" alla möjligheter till verklig förändring i landet.

Den tilltänkte premiärministern Volodymyr Hrojsman sade på tisdagen att han inte var villig att axla ansvaret då det råder oenighet om vilka som ska ingå i den nya regeringen.

Den nya koalitionen var tänkt att bygga på samma fundament som föregångaren: ett samarbete mellan president Petro Porosjenkos parti BPP och premiärminister Arsenij Jatsenjuks parti, Folkfronten.

Fyra oberoende parlamentsledamöter uppgavs även stödja upplägget, vilket skulle ge en knapp majoritet i parlamentet.

Volodymyr Hrojsman, som är talman i Ukrainas parlament, var vice premiärminister i en tidigare Jatsenjuk-ministär ses som en nära allierad till president Porosjenko.

Men parlamentskällor sade att en omröstning kan komma att genomföras först under onsdagen eller torsdagen.

Före detta konsult

Den tunga posten som finansminister, med uppdrag att förhandla fram nya utbetalningar av nödlån från IMF och även Sverige, väntades gå till Oleksandr Danyljuk enligt parlamentskällor.

Danyljuk, före detta konsult på McKinsey & Company, är inför den väntade regeringsombildningen vice stabschef hos president Petro Porosjenko. Han ska enligt Financial Times ha spelat en viktig roll i Ukrainas samtal med långivare under krisen och även arbetat med flera tunga reformförslag.

Om uppgiften stämmer ersätter han ukrainsk-amerikanskan Natalie Jaresko, en av teknokratministrarna i den avgående regeringen.

En uppgörelse om så gott som alla ministerposter ska vara klar, enligt Dmytro Stolyartjuk, talesperson för Hrojsman. Därmed avfärdas ett rykte från sent i går kväll som sade att Hrojsman och Porosjenko hamnat på kollisionskurs om vissa ministerposter.

Hotet om nyval

Om den nya koalitionsregeringen godkänns kan hotet om nyval skjutas på framtiden, åtminstone till i höst eller våren 2017, enligt Oleg Ustenko, vd för Bleyzerstiftelsen i Kiev.

Igor Kohut, chef för tankesmedjan Byrå för lagstiftningsinitiativ i Kiev, räknar med att de flesta ministrar i Jatsenjuks regering petas.

– En tredjedel kanske får stanna, säger han.

Jatsenjuk, som redan i helgen flaggade för att han avgår, väntas framöver främst arbeta med att försöka återbygga förtroendet för Folkfronten bland besvikna ukrainska väljare.

– Han kommer nog försöka fokusera på nyvalet, säger Ustenko.