Fakta: Om pristagarna

David Thouless är född 1934 i Storbritannien och är professor vid universitetet i Washington i USA.

65-årige Duncan Haldane från London, Storbritannien, är fysikprofessor vid Princeton University i USA.

MIchael Kosterlitz, 73 år, är född i Aberdeen, Storbritannien. Han är professor vid Brown University, Providence, i USA.

Fakta: Kungliga Vetenskapsakademien

– Det började som rent teoretiska uträkningar och det finns inga sätt att applicera dem i praktiken. Men lösningarna förklarar några gåtor inom fysiken som behövde redas ut, säger Michael Kosterlitz vid en pressträff anordnad av Brown University, där han verkar.

Han berättar att det var en fantastisk men overklig känsla att få veta om priset och att han är stolt över sina uträkningar som legat till grund för Nobelpriset och att de byggde på "märkliga idéer".

– Men de råkar fungera. Länge försökte jag repetera dem men misslyckades.

Deras forskning som nu prisas, handlar om plattlandet, det fenomen som uppkommer i en värld som är så platt eller tunn att den är tvådimensionell.

Den världen är verklig när det handlar om exempelvis flytande helium, tunna filmer av supraledare, tunna skikt av magnetiska material, och nanotrådar.

"Mycket vackert arbete"

De tre pristagarna har med avancerade matematiska beräkningar lyckats beskriva hur olika typer av platt materia övergår från en fas till en annan. Denna gren av matematiken kallas topologi.

– De har utfört ett mycket vackert arbete. Det är verkligen underbar matematik, säger Thors Hans Hansson, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet och ledamot av Vetenskapsakademin.

Bygga kvantdatorer

På senare år har det blivit tydligt att de tillstånd som pristagarna beskrivit inte bara finns i plattlandet utan även hos vanliga tredimensionella material. Detta har gett upphov till praktisk forskning inriktad på att konstruera ny elektronik och supraledare.

På sikt kan det kanske bli möjligt att bygga kvantdatorer som kan göra extremt komplicerade beräkningar inom loppet av en sekund.

Med på länk vid tillkännagivandet av priset var Duncan Haldane, som är verksam vid Princeton University i USA.

– Jag blev väldigt förvånad och väldigt tacksam, svarar han på frågan om hur han reagerade när han fick klart för sig att han fått Nobelpriset.

Svårt även för matematiker

Nu kommer många otroliga upptäckter baserade på den här forskningen, tror han. Men så tänkte han inte från början.

– När jag började jobba på detta under sent 80-tal förstod jag inte att det skulle kunna användas, säger han.

– Du snubblar över det och måste inse att det här är något intressant. Så är det med all forskning. Men du inser det inte förrän andra ser det. När du väl ser det tänker du: Varför har ingen annan tänkt på det tidigare? säger Haldane.

Att som lekman förstå forskarnas upptäckter är inte lätt – det blir nästan hopplöst att förklara för den som inte behärskar avancerad matematik, enligt Mats Larsson, ledamot i Nobelkommittén för fysikpriset.

Å andra sidan, tillägger han, tog det lång tid även för de flesta matematiker att greppa innehållet i de studier som pristagarna publicerat under årens lopp.

Men med pristagarnas metoder har man fått grepp om säregna tillstånd som tidigare var okända eller svårförklarliga.