Fakta: Irlands val

Republiken Irland är till ytan något mindre än Svealand och har 4,5 miljoner invånare, varav drygt en miljon i huvudstaden Dublin.

Efter århundraden av brittiskt styre proklamerades självständighet den 24 april 1916 under det så kallade påskupproret. Även om det snabbt slogs ner blev Irland de facto självständigt några år senare.

Det länge spända förhållandet till Storbritannien har med åren blivit allt bättre. Båda länderna är medlemmar av EU sedan 1973 och gränsen mellan Irland och det brittiska Nordirland är i dag helt öppen för trafik.

I parlamentsvalets 40 valkretsar väljs samtliga 158 ledamöter i underhuset, Dáil Éireann.

Följden kan bli svårigheter att bilda en ny regering, vilket i sin tur kan tvinga traditionella politiska fiender att inleda ett samarbete. Kenny säger dock att han nu måste invänta slutresultaten från hela Irland för att se vilka möjligheter som står till buds.

Även vallokalsundersökningarna direkt efter valet tydde på att Kennys styrande koalition inte får ihop någon tillräcklig majoritet. De två regeringspartierna spås få kring 55–68 mandat, långtifrån de 80 som skulle säkra en andra maktperiod. Enligt undersökningarna fick Fine Gael omkring 25–26 procent av rösterna och Labour 7–8 procent. Vänsterpartiet Sinn Féin förblir i opposition med ett stöd på 15–16 procent.

"Ett kok stryk"

Fine Gaels hälsovårdsminister Leo Vardakar drog i likhet med sin premiärminister slutsatsen att regeringskoalitionen har förlorat.

– Folket har tydligt beslutat att inte återvälja den här regeringen, och mitt parti och Labour har åkt på ett kok stryk, sade han.

– Jag tror att kravet på att bilda en regering inte nödvändigtvis faller automatiskt på oss, fortsatte han. Därmed antydde ministern att oppositionspartierna kan komma att tvingas inleda förhandlingar för att se om de kan bilda en livsduglig regering.

Tidigare i veckan sade finansminister Micahel Noonan att 41–42 procent kommer att krävas för att en koalition ska kunna styra Irland efter valet.

Lång splittring

Situationen på den gröna ön påminner om hur de senaste valen slutade i Spanien och Portugal. Det spanska parlamentsvalet i december har ännu inte resulterat i en realistisk koalitionslösning och nyval är fullt tänkbart.

Ljuset kastas nu på partiet Fianna Fail som verkar öka till runt 23 procent, efter att ha straffats hårt i valet 2011 på grund av Irlands ekonomiska kris och bostadskrasch.

Fianna Fail är ideologiskt snarlikt Fine Gael, men partiernas djupa splittring har rötter i det irländska inbördeskriget för snart 100 år sedan. Ska de nu ändå tvingas in i varandras armar?

Nyval möjligt

– Det är svårt att se en regering utan att Fine Gael och Fianna Fail går ihop, säger Michael Marsh, professor vid Trinity College och ansvarig för public service-bolaget RTE:s vallokalsundersökning.

De första riktiga valresultaten väntas komma tidigt under söndagen. Sedan väntar en tid av intensiva regeringsförhandlingar. Den 10 mars ska det nyvalda parlamentet nominera en ny premiärminister.

Enligt Fine Gael-strategen Mark Mortell finns det risk för nyval senare i år om inte en "vettig lösning" kommer till stånd.