Fakta: Svenska resultat

Matematik årskurs 4: 519 poäng (+15 poäng sedan testet 2011).

EU/OECD-snitt: 527 poäng.

Naturvetenskap årskurs 4: 540 poäng (+7, ökningen inte statistiskt säkerställd).

EU/OECD-snitt: 526 poäng.

Matematik årskurs 8: 501 poäng (+17).

EU/OECD-snitt: 512 poäng.

Naturvetenskap årskurs 8: 522 poäng (+13).

EU/OECD-snitt: 519 poäng.

Matematik, gymnasiets tredje år: 431 poäng (+19 sedan testet 2008).

Fysik, gymnasiets tredje år: 455 (–42).

Källa: IEA

Fakta: Om Timss och Timss Advanced

Timss är en förkortning för Trends in International Mathematics and Science Study.

Timss undersöker elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och 8.

Ansvarig är organisationen The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA). I Sverige: Skolverket i samarbete med forskare.

Timss genomförs vart fjärde år.

I Timss 2015 deltog 580 000 elever från 64 länder eller regioner. I Sverige deltog 4 100 svenska elever i årskurs 4 och 4 100 elever årskurs 8.

IEA genomför också undersökningar bland gymnasieelever: Timss Advanced.

Timss Advanced mäter gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik.

I Timss Advanced 2015 deltog cirka 60 000 gymnasieelever från nio länder. I Sverige deltog 3 900 elever i matematikprovet och 3 700 elever i fysikprovet. Eleverna gick vid provtillfället sista året på natur- eller teknikprogrammet.

Källor: IEA och Skolverket

Det var som det gick en unison suck av lättnad genom Skolsverige när den internationella organisationen IEA och Skolverket presenterade resultaten av Timss 2015. Efter ett antal internationella mätningarna med dystra utfall för Sverige visade det sig att såväl fjärde- som åttondeklassare når en högre snittpoäng i både matematik och naturvetenskap, jämfört med mätningen 2011.

– Grattis till Sverige! säger IEA:s högste chef Dirk Hastedt, som säger att det är ett trendbrott.

Tidigare tapp

Sedan den första Timss-undersökningen 1995 har resultaten för åttondeklassarna försämrats för varje mätning. Men nu har de nedåtgående kurvorna alltså vänt upp.

– Det är stort och glädjande, inledde Mikael Halápi, Skolverkets vikarierande generaldirektör, den svenska presskonferensen.

Fjärdeklassarna har varit med sedan 2007 och även där pekar kurvorna uppåt – för tredje mätningen i rad.

Dirk Hastedt ser skäl att vara optimistisk:

– Den information vi har talar för att resultaten borde fortsätta att stiga i framtiden.

Mindre bra

IEA låter även testa gymnasieelever som läser matematik och fysik på avancerad nivå. I Sverige är det sistaårselever på natur- och teknikprogrammen som testats med spretigt resultat: Ett förbättrat resultat i matematik och ett rejält försämrat resultat i fysik.

– Vi ser att det är framför allt de rena fysikbegreppen som eleverna har svårt med, inte de delar som har matematikinslag, säger Carola Borg, Skolverkets projektledare för Timss Advanced.

Behövs analys

Skolverket vill ännu inte spekulera i vad förändringarna beror på – det krävs uppföljande studier. Men trendbrottet är ett faktum och det kan Skolsverige glädja sig åt i dag, tycker Mikael Halápi.

– Men vi har långt kvar för att komma upp på de nivåerna vi varit på och det är det vi strävar efter.

Sverige har alltså långt kvar till de poäng som nåddes på 90-talet. Det är dessutom så att de svenska eleverna presterar under genomsnittet i matematik för EU- och OECD-länderna. I naturvetenskap hävdar sig Sverige bättre. Fjärdeklassarna presterar över EU/OECD-snittet och åttondeklassarna på samma nivå som EU- och OECD-genomsnittet.

En injektion

Trots detta kan dagens besked från IEA fungera som en injektion för skolan.

– Äras den som äras bör. Det är eleverna som gjort testerna och som presterat resultaten, säger Mikael Halápi men tillägger att bakom varje elev finns engagerade lärare.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) talar om en "arbetsseger för svensk skola":

– De här resultaten ska ingen regering ta åt sig äran för, säger han och får medhåll av förre utbildningsministern Jan Björklund (L).

Redan om en vecka presenteras resultaten i ett annat internationellt kunskapstest, Pisa 2015. Frågan är om de glada dagarna är över då, eller om Sverige får se ytterligare ett trendbrott.