Fakta: Kriget i Syrien

Konflikten i Syrien inleddes 2011 som ett uppror i form av fredliga protester mot regimen, men övergick sedan i ett regelrätt inbördeskrig med en rad inblandade parter. Assadregimen, jihadistiska extremistgrupper, en samling syriska rebeller och kurdiska soldater håller olika delar av territoriet.

Både Ryssland och USA deltar med stridsflyg i kriget. Ryssland stöder Bashar al-Assads regim, medan USA leder en allians som bekämpar terrorstämplade Islamiska staten och andra jihadiströrelser. USA har också gett stöd till flera så kallade moderata rebellgrupper.

Omkring 300 000 människor har dödats och hälften av landets befolkning har drivits på flykt. Omkring 6,5 miljoner är internflyktingar medan närmare 5 miljoner har lämnat landet enligt FN. De flesta har flytt till grannländerna Turkiet, Libanon och Jordanien.

Flera fredsinitiativ och försök till politisk process har sjösatts utan att lyckas.

Med tidigare misslyckanden i minnet är det få bedömare och krigströtta syrier som väntat sig att vapenvilan skulle hålla. När den snart går in på sitt sjunde dygn är det med en vecka av minskade strider bakom sig – men också med anklagelser om brott mot avtalet, sporadisk beskjutning och blockerade hjälpsändningar.

Tajmingen för den USA-ledda alliansens flygbombning av syriska soldater hade knappast kunnat vara sämre. Ryssland och USA – som medlat fram vapenvilan – har under veckan som gått anklagat varandra för att göra för lite för att påverka sina allierade på marken.

Och nu har USA äventyrat hela vapenvilan, dundrar det ryska utrikesdepartementet, som uppger att över 60 soldater dödades i fyra av alliansens flygräder i lördags.

Washington har beklagat händelsen och sagt att bombningarna stoppades när alliansen fick reda på att det man trodde var Islamiska statens positioner i själva verket var regimens. Enligt Pentagon ska Ryssland inte ha kommit med några invändningar när tjänstemän informerades om planerna att slå mot området.

Aleppo attackerat

Stridsplan genomförde räder mot Aleppo i norra Syrien på söndagen. Attackerna var de första sedan vapenvilan trädde i kraft för nästan en vecka sedan. Uppgiften kommer från det oppositionella Syriska människorättsobservatoriet, baserat i Storbritannien.

I området Dayr al-Zor i nordöstra Syrien sköts ett av regimens stridsplan ner under söndagen – vilket IS tagit på sig genom propagandakanalen Amaq. Piloten dog, enligt den syriska armén.

– I ett redan oerhört känsligt läge lyckades USA göra något man knappast gjort under hela kriget, attackera syriska regeringsställningar. Det ger Ryssland en stor och onödig propagandapoäng som gör det svårare för USA att trycka på om att de ska uppfylla sina åtaganden, säger Jan Hallenberg, senior professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Regimen i Damaskus – som stöds av Moskva – kommer med all sannolikhet också att försöka utnyttja den senaste utvecklingen.

"Politiskt sett stärks regimen av denna uppenbarligen missriktade attack och nu kommer Ryssland att försöka tvinga USA att dela på underrättelseinformation, varav vissa delar skulle kunna sippra fram till Assadregimen. Obamaadministrationen kan svårligen spela med så öppna kort med Ryssland", skriver Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker vid Utrikespolitiska institutet, i ett mejl.

FN-möte

Moskva krävde ett krismöte i FN:s säkerhetsråd efter flygbombningen. USA:s FN-ambassadör Samantha Power framförde att Washington beklagade att de syriska soldaterna dödats men uppmanade också Ryssland att sluta försöka plocka billiga poänger.

Det båda stormakternas svårigheter att komma överens underlättar inte för deras allierade att följa spelreglerna.

– Det blir mer komplicerat när det sker sådana uttryckliga gräl på den högsta nivån. Jag har svårt att tro att vapenvilan kommer att hålla, men om det tar tre, sex eller tolv veckor innan den kollapsar helt är omöjligt att svara på, säger Hallenberg.