Två förare i veckan utsätts för hot och våld i sitt arbete på Göteborgs bussar och spårvagnar.
­– Vi kan ju inte sluta köra, trafiken måste gå, säger bussförarnas skyddsombud Gunilla Olin.

Att spårvagnsförare inte längre hanterar pengar och skyddsglas på förarplats
i de flesta av bussarna kan ha gett resultat. Antalet rapporterade fall av hot, rån och våld riktat mot förare inom Göteborgs kollektivtrafik har minskat de senaste åren.

Men en genomgång av alla rapporterade incidenter rörande anställda vid Göteborgs spårvägar visar att de fortfarande ligger på en hög nivå.
­– Det är tråkigt att det ska förekomma hot och våld över huvudtaget, säger Pierre Modini, affärsområdeschef för busstrafiken, och kopplar mycket av incidenterna till samhällsklimatet med alkoholpåverkade personer och personer i uppenbar psykisk obalans.
– En viss risk kommer vi alltid få ta när vår arbetsplats är mitt i samhället, vi kan inte piska vår arbets-givare till att ändra på det hur mycket vi än skulle vilja, säger spårvagnsförarnas skyddsombud Kent Klähm.

En stor seger för spårvagnsförarna var när arbetsgivaren gick med på att ta bort kontanthanteringen från spårvagnarna.

Även om det aldrig rörde sig om några större summor som hanterades och rånen inte heller jättemånga, innebar kassahanteringen en onödig risk och oro, menar han.

Nästa steg är att få buskar röjda vid ändhållplatserna och bättre belysning där förarna går från sitt fordon till personalutrymmena.

Av rapporterna framgår att många incidenter sker vid ändhållplatserna.

Förare: Man ska inte behöva känna sig rädd på jobbet

När den berusade mannen tafsade på två tjejer bak i bussen gick föraren bak för att tala honom till rätta.

– Du ska hålla käften, är det dina tjejer din jävla busschaufför, sa mannen och drog till föraren i ansiktet.

Häromveckan åtalades den 54-årige mannen för våld mot tjänsteman och för misshandel av en av tjejerna.

Bussföraren, som inte vill bli citerad med sitt riktiga namn, säger att han gjorde det han tycker alla borde göra i den situationen.
– Jag är bara en vanlig människa, berättar han.

När han såg samma man vänta vid en hållplats vid ett senare tillfälle blev han rädd.
– Jag blev rädd och visste inte om jag skulle släppa på honom.