Enligt forskarna, som publicerar sina rön i Science Advances, visar upptäckten hur det kan ha gått till när de första varmblodiga, eller endoterma, djuren uppstod på jorden.

Med endotermi menas att djur genom inre processer kan hålla en jämn temperatur oberoende av omgivningen.

Alla däggdjur och fåglar har denna förmåga, men inte reptiler. De senare är ektoterma, kallblodiga i dagligt tal, vilket betyder att de är beroende av omgivningen, oftast solen, för sin kroppstemperatur.

Varma ödlor

Fast inte alla. Studien, som har utförts av forskare från Brasilien och Kanada, visar att den svartvita tejuödlan (Salvator merianae) under parnings- och fortplantningstiden i september – när det är vår i Brasilien – kan hålla en relativt jämn kroppsvärme, även på nätterna när temperaturen sjunker rejält i omgivningarna.

Detta är anmärkningsvärt med tanke på att tejuödlan inte är särskilt stor. Den väger bara två kilo och skulle snabbt bli nedkyld om den inte kunde hålla värmen uppe på egen hand.

Under resten av året är ödlorna helt ektoterma. Hur förvandlingen går till är okänt, men forskarna misstänker att övergången till endotermi och en snabbare ämnesomsättning styrs av hormoner som är kopplade till fortplantningen.

Evolutionär strategi

Möjligen var det så det gick till när de första varmblodiga däggdjuren såg dagens ljus för cirka 200 miljoner år sedan. Äggen kan ha utvecklats snabbare om de värmdes av hannen och/eller honan, och de små ungarna kan ha gynnats av att föräldradjuren var varmblodiga och aktiva.

Fåglarna utvecklades till endoterma varelser oberoende av däggdjuren, fast något senare, för 160 miljoner år sedan. Kanske var orsaken densamma även den gången – en evolutionär strategi som gynnade fortplantningen och avkommans överlevnad.