Fakta: Veterinärutbildning

37 procent av veterinärerna i SLA-Svensk Djursjukvårds medlemsföretag har utländsk utbildning.

Av samtliga veterinärer som legitimerades i fjol hade 65 procent utländsk utbildning, enligt siffror från Jordbruksverket.

SLA-Svensk Djursjukvård är en bransch- och arbetsgivarorganisation vars medlemsföretag representerar mer än 80 procent av den totala djursjukvårdsmarknaden i Sverige.

I Sverige utbildas veterinärer endast på SLU i Uppsala. Där antas årligen 100 veterinärstudenter och 60 djursjukskötarstudenter.

Källa: SLA-Svensk Djursjukvård

Veterinärutbildningen i Sverige är populär. Platserna är få och betygskraven höga. Malena Persson började i stället att plugga i polska Warszawa där hon snart ska påbörja femte året. Hon trivs bra med skolan, men hade hellre studerat i Sverige där hon hade sluppit terminsavgiften.

– Men annars ser jag ingen anledning till att jag skulle vilja det mer, säger Malena Persson.

"Djupt bekymrade"

Att svenska veterinärer utbildar sig utomlands är inget nytt, men det är ett problem. Det tycker Maria Lundvall, branschansvarig inom SLA-Svensk Djursjukvård och legitimerad veterinär.

– Vi är djupt bekymrade över att andelen veterinärer som utbildar sig i Sverige minskar hela tiden. Alltså andelen av totalantalet, säger Maria Lundvall.

Hon ser framför allt två risker med utvecklingen. Den första är att Sverige har så låg självförsörjningsgrad när det gäller veterinärkompetens.

– Vi kan inte förlita oss på att andra länder utbildar våra veterinärer. Tänk om andra länder, som Danmark, drar ner på utbildningsplatserna? Vi har ingen möjlighet att påverka det.

"Högre försörjningsgrad"

Den andra risken gäller antibiotikaförskrivningen där det i många europeiska länder finns en mer generös syn, enligt henne.

– Vi vet att vi har en unik, god, tradition i Sverige och vi har under en lång tid haft en restriktiv antibiotikaanvändning.

Hon vill att riksdag och ansvarigt departement ser till att öka resurserna och antalet utbildningsplatser.

– Att man ser till att det blir en högre försörjningsgrad. Det behöver inte vara 100 procent, men åtminstone hälften.

Hon betonar att behovet av veterinärer ökar. Bland annat genom att befolkningen ökar, att människor efterfrågar mer vård till sina djur, men också på grund av kompetensbehov kring läkemedelsanvändning, antibiotika samt smittsamma sjukdomar som kan spridas över de mer öppna gränserna.