Fakta: Förslagen i korthet

Inför en friskoleetablering ska kommunen lämna in ett yttrande med konsekvensbeskrivning. Risker för eventuell segregation och överetablering ska påtalas.

Utredningen lämnar inget förslag om att kommunen ska få "avgörande inflytande" inför en etablering av friskola med vinstsyfte.

Dagens schablonersättning från kommuner till friskolor för administrativa kostnader tas bort. Ersättningen ska i stället baseras på den aktuella kommunens egna kostnader för administration.

En ny del i kommunernas bidrag till friskolor införs: ett strukturbelopp, med de resurser som fördelas efter elevers olika behov. Dessutom ska kommunerna alltid kontrollera att de fristående skolorna fått rätt ersättning och kompensera i efterhand om beloppen varit för låga.

Källa: SOU 2016:66, med titel Det stämmer!

Skolkostnadsutredningen har haft regeringens uppdrag att utreda hur kommuner skulle kunna få ett "avgörande inflytande" över nyetableringar av friskolor som drivs i vinstsyfte. Men något sådant förslag blir det. Det är inte så enkelt som det verkar att ringa in "vinstsyfte", enligt utredaren Nicholas Prigorowsky.

– Det finns ju ett antal olika associationsformer: ekonomiska föreningar, stiftelser, handelsbolag, aktiebolag och så vidare. Till och med en privatperson kan ansöka om att starta friskola. Vilka har då vinstsyfte? Och vad innebär det att tvärtom vara icke-kommersiell? Vi ser inte att det här är möjligt att definiera begreppen på ett bra sätt, säger han.

Avsteg

Om en enskild kommun skulle kunna stoppa en etablering vore det dessutom ett principiellt avsteg från dagens system, enligt betänkandet.

– Det skulle ju innebära att kommunen bestämmer och inte Skolinspektionen, säger Nicholas Prigorowsky.

Regeringens syfte med uppdraget var att motverka segregation och överetablering. Utredningen väljer att föreslå att kommunerna alltid ska lämna in ett yttrande med en konsekvensbeskrivning till Skolinspektionen. Befarar kommunen segregation eller överetablering ska det framgå.

– Kommunen kan redan i dag påtala vilka följder den förutser, men det är inte tydliggjort att just segregation och överetablering ska vara bedömningsgrunder, säger Nicholas Prigorowsky.

Alla redovisar

Utredningen föreslår också att alla skolor, även de fristående, öppet ska redovisa sin ekonomi. Informationen om intäkter och kostnader ska finnas tillgänglig via Skolverket.

– Det kommunerna redovisar i dag är på verksamhetsnivå, inte på enhetsnivå (skolnivå). Och de uppgifter som enskilda huvudmännen rapporterar är inte offentliga handlingar. Det är sekretess på dem. Nu föreslår vi ett system där det blir möjligt att jämföra skolor, säger Nicholas Prigorowsky.

Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, är tudelad:

– Det är ett ganska byråkratiskt system som i grunden bygger på misstroende mot friskolor. Men eftersom det här förslaget innebär att man ska ha lika behandling av såväl fristående som kommunala skolor så får man möjligtvis svälja det även om det är lite fel fokus, säger hon.

– Hur mycket pengar man lägger på skolmaten och på andra saker är inte det viktigaste, utan vilket resultat som skolan åstadkommer.