Fakta: Utredningens förslag

Privata välfärdsföretag måste söka tillstånd innan de kan få del av skattepengar.

Tillstånden ska beviljas av skolinspektionen och av Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Med tillstånden kan företagen konkurrera om att få utföra offentliga välfärdstjänster

Tillståndet innebär att företaget omfattas av en vinstbegränsningsregel.

Den sätter ett tak för rörelseresultatet och därmed hur mycket vinst som ägarna kan ta ut.

Taket motsvarar en procentsats på företagets operativa kapital

Procentsatsen är sju procent, samt statslåneräntan.

Operativa kapitalet är de tillgångarna som finns i verksamheten, till exempel aktiekapitalet och upplånat kapital.

Enligt utredningen så är välfärdsföretagens snittavkastning på operativt kapital 47 procent

Det kan jämföras med 10 procent i tjänstesektorn i stort

Brott mot tillståndet ska kunna bestraffas med en sanktionsavgift

Sanktionsavgiften ska som högst kunna vara fem procent av företagets omsättning.

Utredningen räknar med att förslagen kan införas 1 juli 2018.

Källa: Välfärdsutredningen SOU 2016:78

Regeringens välfärdsutredning anser att de skattefinansierade privata välfärdsföretagen gör stora övervinster och får betydligt större avkastning på sitt totala kapital än andra tjänsteföretag. Under åren 2005-2013 bedöms övervinsterna ha uppgått till 20 miljarder kronor, eller omkring 2,2 miljarder kronor per år.

Därför föreslås nu ett generellt vinsttak för de företag som vill utföra välfärdstjänster med skattepengar. Om vinsttaket funnits under 2014 skulle det, enligt utredningen, inneburit att välfärdsföretagen varit tvungna återinvestera 4,5-5 miljarder kronor av vinsten i sin verksamhet.

Varnar för nedläggning

Av 8 700 företag beräknas 6 500 ha vinster som överstiger taket. Ett av dem är Kavat Vård. VD Catharina Tavakolinia bedömer att hennes företag skulle drabbas av vinsttaket genom att det blir svårare att attrahera nytt kapital. Satsningarna på fler äldreboenden kommer att gå i stå, enligt Tavakolinia. .

– Men oavsett procentsatser hit och dit, allt klåfingrande är skadligt för vår verksamhet, säger hon.

Tjänsteföretagens organisation, Almega, varnar för att många som idag driver företag i välfärdssektorn måste avveckla sina livsverk och för ett dråpslag mot valfriheten för äldre, elever och patienter. Svenskt Näringslivs VD Carola Lemne hävdar att utredningens förslag skulle skada "hundratusentals kunder, medarbetare och ägare i väl fungerande, seriösa företag".

Ser ingen risk

Utredaren Ilmar Reepalu ser dock ingen risk för massnedläggningar. En effekt för småföretagare i främst omsorgssektorn kan dock bli att många som i dag tar ut ersättning i form av vinst, måste ta ut den som lön i stället.

Enligt Reepalu är det främst riskkapitalägda koncerner som påverkas . De kommer att behöva skriva ned värdet på sina dotterbolag, vilket bland annat innebär mindre vinster vid försäljning.

– De som söker maximalt avkastning på sitt kapital kommer säkert att söka sig till andra sektorer, säger Reepalu.

Han tror inte att det leder till att till exempel friskolor läggs ned eftersom själva verksamheten oftast går bra ekonomiskt.

"Stoppa läckaget"

Dessutom minskar risken för konkurser om välfärdsföretagen måste återinvestera flera miljarder av vinsten.

– Det här är stora summor, säger Reepalu.

Utredningens förslag ser ut att ha små chanser att gå igenom riksdagen. Allianspartierna och SD säger nej till ett generellt vinsttak. Regeringen siktar på en proposition under 2017 och har bjudit in Alliansen till samtal. Vänsterpartiet kräver samtidigt en proposition som sätter stopp för "vinstjakten" i välfärden och hotar annars med att avbryta budgetsamarbetet med regeringen.

– Vi kommer att välja den lösning som ger bäst effekt. Vi måste stoppa läckaget (av skattemedel ur välfärden), säger civilminister Ardalan Shekarabi (s).

Han pekar på att utredningen kommit fram till att en generell vinstbegränsning är mer effektivt än att till exempel ställa kvalitets- eller bemanningskrav på välfärdsföretagen.