Fakta: Utredningens bedömningar

Västs samlade konfliktavhållande förmåga skulle sannolikt öka.

Svenskt Natomedlemskap kan leda till upprustning i Ryssland.

Inget tyder på att Nato har intresse av att placera kärnvapen i Sverige.

Sverige kan som medlemsland driva säkerhetspolitik inom ramen för Nato.

Natomedlemskap är ingen genväg för att lösa det svenska försvarets brister.

Natomedlemskap får inga avgörande försvarsekonomiska konsekvenser.

En Natoansökan skulle leda till politisk kris med Ryssland.

Sveriges politiska och diplomatiska handlingsutrymme skulle minska något.

Som Natoland blir det svårare för Sverige att driva på för ett internationellt kärnvapenförbud.

Källa: Utredningen om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten

Regeringens utredning, som TT tagit del av, om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten pekar på för- och nackdelar med ett svenskt Natomedlemskap. Den tar däremot inte ställning till om Sverige bör gå med i försvarsalliansen.

Från borgerligt håll anser man att utredningen stödjer argumenten för ett svenskt Natomedlemskap.

Utrikesminister Margot Wallström (S) uppger att hon inte kan kommentera innehållet i utredningen förrän den presenteras officiellt.

Inga tvära kast

I ett skriftligt uttalande konstaterar hon däremot att "svensk säkerhetspolitisk linje är välkänd och ligger fast. Säkerhetspolitiken bör vara långsiktig, stabil och värnad från tvära kast".

Utredaren, ambassadör Krister Bringéus, bedömer bland annat att ett svenskt Natomedlemskap sannolikt skulle öka Västs samlade konfliktavhållande förmåga i Östersjöregionen.

Företrädare för Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna tycker att det är ett avgörande argument för ett Natomedlemskap.

Blir valfråga?

– Det här är ett underlag för att gå vidare med en medlemsansökan och för att det här ska bli en valfråga, säger Mikael Oscarsson (KD).

– Jag tycker inte att Socialdemokraterna ska ha veto i den här frågan.

Utredaren bedömer också att Sverige behöver militärt stöd om landet blir indraget i en konflikt med Ryssland som rör Baltikum. Han påpekar även att ett medlemskap "knappast" får några "avgörande försvarsekonomiska konsekvenser för Sverige" och att riksdagen skulle fortsätta att besluta om försvarets budget.

Bringéus skriver dessutom att "ingenting" talar för att "Nato skulle ha intresse eller behov av att stationera kärnvapen på svenskt territorium".

Kan rusta upp

Å andra sidan skriver Bringéus att ett svenskt Natomedlemskap kan leda till att Ryssland rustar upp runt Östersjön, att ett medlemskap inte är en "genväg" för att lösa svenska försvarets brister och att en Natoansökan skulle leda till en politisk kris med Ryssland, vars omfattning är svår att bedöma.

För två år sedan kom en annan utredning av tidigare Moskvaambassadören Tomas Bertelman. Den rekommenderade att ett Natomedlemskap utreds.

Stefan Ring, militärstrategisk expert, anser att den utredningen tystades ned av regeringen och bedömer att Bringéus utredning, utifrån medierapporterna, inte verkar gå längre än Bertelman.

– Båda sidor får vatten på sin kvarn, säger Ring.

Bringéus utredning väntas bli officiell nästa vecka.

"Främsta försvarslinjen"

Utrikesminister Margot Wallström pekar på betydelsen av bredden av de säkerhetspolitiska instrument som Sverige har till sitt förfogande, som diplomati, medling, och förtroendeskapande åtgärder.

"Det är den främsta försvarslinjen", skriver utrikesministern.

Wallström anser att svaret på ökade spänningar i vårt närområde måste vara en trovärdig försvarsförmåga, mer politisk dialog och breda bilaterala och internationella samarbeten.

"Svaret är inte ett svenskt Nato-medlemskap. Den militära alliansfriheten tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa", skriver hon.