I dag är det ett år sedan en man avrättades i centrala Stockholm. Det var tidig fredagskväll och mordet uppmärksammades stort i medierna. Sedan tycktes rapporteringen tystna helt.
Ett år senare är mördaren fortfarande på fri fot. Polisen har fortfarande inte gripit någon misstänkt. Kanske har de heller inte försökt tillräckligt?
Mordet var nämligen inget vanligt mord, om det nu finns vanliga mord. Det blev känt som ”mordet på mördaren”. Mannen hade själv dödat en 18-årig flicka fyra år tidigare och avtjänade nu ett tioårigt fängelsestraff för det. Var det därför han sköts ihjäl under en permission från detta straff? Är det därför varken allmänhet eller polis tycks bry sig om att mordet på honom får sin lösning?
Jag var vän till flickan som mannen dödade. Därför sörjer jag inte hennes mördare. Jag tycker inte heller synd om honom. Men jag ifrågasätter dem som hyllade dödsskjutningen. De som ansåg att mordet var något bra, rättvist och rättfärdigt. Alla får tycka vad de vill men en del åsikter skrämmer mig. Sedan dödsskjutningen är det flera som skrivit eller frågat mig saker som ”det måste väl kännas skönt nu när han är borta?” Min fråga är: nej, varför skulle det göra det? Vad är det som har blivit bättre för att han är borta? Har jag fått tillbaks lite av min vän nu? Är saknaden efter henne mindre? Svaren är nej. Snarare kan jag tycka att han kom lindrigt undan, men det hör inte hit.
Jag ifrågasätter också varför mordet på mördaren skulle vara ”bättre” än något annat mord? Varför den som ligger bakom skulle vara godare än andra gärningsmän? Den som sköt mördaren är ju också en mördare. Enligt lag är mord en kraftig överträdelse oavsett motiv. I det här fallet är det inte klarlagt om mordet exempelvis var en uppgörelse i undre världen eller hade med hämnd att göra. Men ingetdera är ett acceptabelt skäl till att döda. Mord i hämndens eller uppgörelsens namn är ju också mord. Därför ser jag det bara som att ännu ett mord har skett i vårt samhälle. Ännu en gång har våldet visat sitt ansikte och påmint oss om att det existerar. Ger det oss ett tryggare samhälle? Nej, samhället blir inte tryggare av mord, oavsett vem som mördar eller mördas. Samhället blir inte heller tryggare av fler olösta mord.
Jag har fortfarande ont när jag tänker på den 18-åriga flickan, min vän som mördades. Jag sörjer inte hennes mördare, men jag sörjer att mord fortsätter ske. Och att människor fortsätter vara tysta.

Yamile Lindgren, student och skribent