Fakta: Gränskontrollerna

De inre tillfälliga gränskontrollerna infördes den 12 november förra året, som en följd av att många asylsökande kom till Sverige. Kontrollerna finns i dag vid Öresundsbron och hamnarna i Trelleborg, Malmö, Helsingborg och Göteborg. 400 000 personer i veckan bedöms passera de berörda gränsövergångarna, varav 40–95 procent kontrolleras.

Förra veckan beslutade regeringen att förlänga gränskontrollerna i tre månader. Riksrevisionen, som har granskat gränskontrollerna fram till och med maj i år, kritiserar nu kontrollerna på flera punkter.

Hotbilden mot säkerheten och den allmänna ordningen var för vagt formulerad när kontrollerna infördes, beslutet var för otydligt i sin utformning och regeringen har inte haft tillräckligt underlag för att förlänga kontrollerna, heter det i rapporten.

Riksrevisionen anser dessutom att regeringen överlät frågan till polisen helt utan vägledning med följden att asylsökande kan ha behandlats fel av gränspolisen.

Håller inte med

Men Anders Ygeman (S) håller inte med om att hotbilden förra hösten var för otydlig. Han anser tvärtom att regeringen hade en klar bild av läget.

– Trots en lång rad åtgärder nådde vi en gräns för de samhällskritiska funktionerna där det rådde ett hot mot ordning och säkerhet. Det var den bedömningen som kom in från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och från Migrationsverket, säger Ygeman till TT.

Han anser även att Riksrevisionen har fel om att gränskontrollerna skulle vara otydliga. Ygeman säger att regeringen gjorde rätt när den överlät till polisen att bestämma hur kontrollerna skulle införas och att informationen var tillräcklig för att förlänga dem.

– Kontrollen måste förändras utifrån verkligheten. Hade vi gjort som Riksrevisionen ville hade det blivit dyrare och riskerat att bli sämre. Vi är dessutom skyldiga att varje vecka rapportera till EU-kommissionen, som delar vår uppfattning om att kontrollerna lever upp till kraven och fyller sina syften, säger han.

"Dags trappa ner"

Däremot håller Ygeman delvis med om att beredskap och utbildning inom polisen kunde ha varit bättre.

– Det här måste ses i ljusets av att det här var första gången som regeringen fattade beslut om gränskontroll på 20 år. Då kan man inte begära att all personal ska vara färdigutbildad vid tidpunkten man fattar beslutet.

TT: Men hur länge ska vi ha kontrollerna?

– Det är dags att börja trappa ner kontrollerna, men det måste ske på ett sådant sätt att vi aldrig kommer tillbaka till en situation som vi var i tidigare. Vi kommer att kompensera med andra åtgärder, men jag vill inte spekulera i vilka just nu.

Ledningsgruppen stoppade

Mats Löfving är avdelningschef för polisens nationella operativa avdelning, Noa. Hösten 2015 var han ansvarig när gränspolisen tog fram tre handlingsalternativ för hanteringen av flyktingsituationen.

Enligt Riksrevisionens granskning framfördes det då att gränskontroller skulle vara den bästa åtgärden för att klara flyktingkrisen.

Den 21 oktober ska Eliasson, i samråd med övriga i polismyndighetens ledningsgrupp, ha nobbat förslaget och polisen lämnade aldrig någon begäran om gränskontroller till regeringen.

– En hemställan till regeringen om att införa gränskontroll skulle få olyckliga konsekvenser för polismyndigheten i övriga landet. Det bedömdes inte vara ett taktiskt lämpligt sätt att gå framåt rent polisoperativt, säger Mats Löfving till TT kring ledningsgruppens beslut.

"Efter detta gick beredskapen för att återupprätta gränskontroller ned. När beslutet sedan fattades av regeringen den 12 november 2015 blev flera berörda överraskade", skriver Riksrevisionen.

– Vi har gjort en utvärdering av det här och kommit fram till att många saker gick bra, men att vi också har många saker att utveckla, säger Löfving.