Fakta: Yrkesprogrammen

Gymnasieskolans tolv nationella yrkesprogram:

Barn- och fritidsprogrammet, bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, handel och administration, hantverk, hotell och turism, industritekniska programmet, naturbruk, restaurang och livsmedel, VVS och fastighet samt vård- och omsorgsprogrammet.

Lärlingsutbildning är ett alternativ inom alla yrkesprogram, och innebär att eleven går minst hälften av utbildningen på en arbetsplats.

I höstas var andelen elever i årskurs 1 på ett yrkesprogram 26 procent. År 2008 var andelen 37 procent.

Yrkesprogramsutredningen

I november lade regeringens utredare Amelie von Zweigbergk fram slutbetänkandet Välja yrke, om hur yrkesprogrammen kan göras bättre och mer attraktiva. Utredningen föreslog bland annat:

Kunskaper: Minst två veckors prao på en arbetsplats eller på ett yrkesprogram i gymnasieskolan för alla grundskoleelever.

Könsroller: Mer fokus på värdegrundsarbete – tjejer som väljer ett killdominerat program och vice versa ska inte särbehandlas eller bli ifrågasatt.

Samverkan: Inrätta ett nationellt råd för yrkesutbildningar. Försök med branschskolor för vissa små yrkesområden.

Källa: SOU 2015:97

– Fantastiskt roligt att vi kan få med oss näringslivet och arbetsmarknadens parter på det här tåget, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S) om samarbetet.

Bakgrunden är att yrkesprogrammen under lång tid tappat i popularitet, samtidigt som vården, byggsektorn och industrin behöver arbetskraft. Nu är tanken att den nedåtgående trenden ska brytas. Konkret innebär det en kampanj riktad till ungdomar, i kombination med ett stärkt samarbete skola-arbetsliv för att vässa utbildningarna och skapa fler och mer attraktiva praktikplatser.

Prao på yrkesprogram

Sedan tidigare förs diskussioner om särskilda branschskolor – ett slags spetsskolor med den bästa kompetensen – och regeringen ser också över möjligheten för högstadieelever att få göra prao på yrkesprogram. Därmed är ett par av förslagen som nyligen lades fram i yrkesprogramsutredningen redan på gång.

Att färre söker till yrkesprogram bottnar i politiska felslut, enligt Aida Hadzialic.

Låg motivation

– Den negativa bilden av yrkesprogrammen har funnits en längre tid, även under socialdemokratiska regeringar om jag ska vara ärlig. Problemet är att bilden förstärktes under den borgerliga regeringen, då yrkesprogrammen etiketterades som ett alternativ för elever med lägre motivation eller studieförmåga. Att högskolebehörigheten togs bort innebar ledde också till att eleverna valde bort yrkesprogrammen, säger hon.

Sedan ett par år kan eleverna på yrkesprogram få högskolebehörighet genom att välja rätt kurser. Men regeringen vill ta det ett steg längre.

– Högskolebehörigheten bör vara något som kan väljas bort, i stället för att väljas till. Det kan vara en klok kompromiss framåt, säger Aida Hadzialic.