Efter att ha ätit oss mätta på en frukostbuffé av lokala, exotiska frukter möter vi guiden Sean De Freitas för att utforska regnskogen på mountainbike.
Vi startar innan värmen blir olidlig. Morgonljuset är mjukt och rosa. Små grusstigar tar oss brant uppför kusten. Cyklingen är påfrestande men det kompenseras av den vackra naturen. Solande ödlor springer och gömmer sig när vi rullar in i deras revir. Vi tar snabbt höjd och snart vecklar Karibiska havet ut sig i sin oändlighet.
Färgerna och djungelljuden får mig att glömma hur jobbig cyklingen är.
Avslutningen på mountainbike-turen placerar sig på min topp fem-lista över häftiga naturupplevelser. Vi beger oss djupare in i regnskogen, tar oss över bäckar, forcerar klungor av bananplantor, blir sönderbitna av myggor och cyklar försiktigt på den ibland obefintliga stigen. Vi kommer till sist fram till Highland Waterfall – ett 21 meter högt vattenfall med tillhörande lagun. Vi kastar av oss kläderna och simmar fram till det fallande vattnet. Det är bland det mest uppfriskande jag har upplevt.
Turismen på Tobago är på många håll helt outvecklad, på andra ställen har den kommit längre. Här finns både öde strandremsor och stora lyxiga beachhotell. Ju närmre flygplatsen man kommer, desto mer utvecklat är det. Ju längre ifrån, desto smalare blir vägen och vildare blir naturen.
Kring Crown Point och betalstranden Pigeon Point samlas turisterna för shopping, restauranger och åkturer i glasbottnade båtar. Längs den karibiska kusten ligger små fiskebyar med karaktär, som Buccoon och Castara och fina stränder som Turtle Bay och Englishman’s Bay.
Katamaranen ”Island Girl” närmar sig stranden och vi är bara fyra personer som väntar på den. Sedan kommer de. Tio stycken tyska turister. De röker och har Speedo på sig. Jag hoppar ombord och tar en plats långt fram i båten där jag kan vara själv.
Snorklingen i sig är inte magisk, men det är en fin tur där vi lägger till vid öde stränder. Det är när vi är på väg hem igen som det börjar hända saker. Först kommer medvinden, som gör att vi kan segla. Vi forsar fram i vinden och om det inte vore för högljudd calypsomusik så hade hela scenen varit ljudlös.
Plötsligt ser jag två ryggfenor strax vänster om fören, drygt hundra meter längre fram i vattnet. Det är delfiner, i mängder. Vattnet kryllar av dem, de är överallt. Delfinerna stannar länge runt båten och verkar inte få nog av den surfvåg vi skapar. Tyvärr får vi inte hoppa i vattnet för kaptenen, men jag måste bara vidröra en av dem. Jag lutar mig ner med hela överkroppen, plötsligt kommer en delfin upp till ytan och jag kan nudda hans ryggfena. En sekund av ren och skär lycka.
Dagen avslutas på hotellrestaurangen Sandy Point Village som ligger bara några meter från Karibiska havet. Jag avnjuter en hummer med några glas välkylt chardonnayvin. Ett mycket värdigt avslut på dagen.
