En eftermiddag i september i fjol försvann Saeds elvaårige son Sargon. Några timmar senare ringde det på telefonen. De kallade sig för Muhammeds armé och sa att de ville ha 400 000 dollar för pojken. Pengar Saed inte hade och omöjligt kunde få ihop. Men kidnapparna gav sig inte. Antingen pengarna eller Sargons avskurna huvud i en säck.

Saed greps av panik. Han hade alltför lite pengar undangömda. Han visste ju att den här dagen skulle kunna komma, men dem han hade sparat räckte inte långt. Efter två dagar hade han sålt allt guld som familjen hade och lånat ihop resterande så att han hade
30 000 dollar. Kidnapparna nöjde sig och släppte Sargon.

Samma kväll som de släppte sonen började Saed planera familjens flykt till Södertälje. De tillhörde en relativt förmögen familj och bodde i ett stort hus. De sålde det och ett tillhörande landområde för ”struntsumman” 90 000 dollar. Pengar som faktiskt räckte till smugglingen av dem från Bagdad till Amman, och från Amman till Södertälje. Och till skillnad från de flesta andra icke-muslimska familjer fastnade de inte i Jordanien eller Syrien.

I dag lever familjen, två vuxna och två barn, i en tvåa i stadsdelen Hovsjö. De bryr sig inte om att de är trångbodda. De väntar till och med på att fler släktingar kommer för att bo med dem.
– Jag bor hellre i en källare i en stad där mina barn inte kommer att kidnappas än i ett stort hus i Bagdad, säger Saed när han visar oss runt i lägenheten.
Metro träffar Saed på föreningen Mångkulturellt Familjecenter i Södertälje. Samira Hardo Gharib, ordförande för föreningen, har arbetat med irakiska flyktingar i tolv år. Hon har just varit i Syrien och där träffat många kristna irakier som är på väg till Södertälje.
– Fotbollslagen Assyriska och Syrianska, de båda riksförbunden, kyrkoförsamlingarna, och att Suroyo-TV sänds härifrån Södertälje, har gjort staden känd för kristna i hela Mellanöstern.
Det tjatas nu mycket om trångboende, och visst, det stämmer att folk bor trångt. Men det är ett mycket bättre alternativ än att bli kidnappad, våldtagen och mördad.

Irakierna som är i föreningen nickar alla instämmande. Sedan bryter de in i samtalet. Alla vill vara med och berätta om brutaliteterna mot icke-muslimer. Saeds vän Ninor berättar om ”slaktarna”, islamistiska extremister, som hyrs av olika grupperingar för att skära av huvuden på kidnappade.

Ytterdörren öppnas, två barn kommer in och det blir tyst. Det är Sargon och en vän. Föräldrarna vill inte att man ska prata om våldet i Irak framför honom för att inte påminna honom om de dagar han var kidnappad. Vi bjuds på kaffe och diskuterar icke-muslimers framtid i Irak. Irakierna är övertygade om att assyrier (syrianer och kaldéer) och andra icke-muslimska folkslags närvaro snart är ett minne blott.
Saed, Sargon och Ninor har egentligen andra namn.

KAOS. I Södertälje har antalet irakier ökat från 750 till 5 300 på fem år, säger arbetsmarknadssamordnaren Aydin Özkaya.
Enbart i fjol kom 1 052 flyktingar till Södertälje. Om man utgår från Migrationsverkets beräkning kommer kommunen att ta emot minst 2 000 nya irakiska flyktingar i år.

För att få bukt med situationen har kommunen anställt över tjugo personer som ska arbeta på den så kallade introduktionsenheten.
– Det räcker inte med att anställa fler handläggare. Situationen är ohanterlig. Det blir kaos, och ärligt talat så går det inte att svara på vad vi ska göra. Fler kommuner, i synnerhet i Stockholms län, måste ta sitt ansvar. USA – hela landet – har beslutat att ta emot 7 000 irakiska flyktingar, medan vi i lilla Södertälje på egen hand snart uppnått den summan, säger Özkaya.
Anledningen till situationen är att man i Sverige själv får välja var man vill bo när man söker asyl.

De flesta kristna irakier som kommer till landet vill till Södertälje, främst för att staden redan har en stor grupp kristna från Mellanöstern. Var femte Södertäljebo har assyriskt (syrianskt eller kaldeiskt) ursprung.
– Ibland vet de inte ens att Södertälje ligger i Sverige, men de vill hit, säger Catarina Helling, enhetschef på kommunens introduktionsenhet.
Hon säger att problemen uppstår eftersom den politik som bedrivs utgår från att asylsökande kan det svenska samhället. Men så är inte fallet. De kommer helst till Södertälje där de inte ens behöver kunna svenska för att klara sig.
Föreningen Mångkulturellt Familjecenter hade i veckan ett möte med Migrationsverket i Solna för att starta SFI, Svenska för invandrare. I dag måste nämligen alla asylsökande i Södertälje ta sig till Solna, fyra mil bort, för att få undervisning i svenska. Många väljer därför bort undervisningen.

FLYKT. Icke-muslimska irakier flyr i tusental från Irak och människorättsaktivister larmar om att landet snart är tömt på sina minoritetsgrupper.
Muslimska ledare får, i sitt krig mot USA, de kristna i Irak att framstå som fienden. Eftersom USA och Storbritannien är kristna länder anklagar fundamentalister de kristna för kriget.
– De flesta som kan fly från Mosul och Bagdad gör det, säger en assyrisk journalist från Mosul.
Organisationen Minority Rights Group International kallar det för ”The Christian Exodus”, den kristna utvandringen. Våldtäkter, tvångskonverteringar, kidnappningar, bombningar av kyrkor och halshuggningar tillhör de kristnas vardag.
En organisation som länge kämpat för att kristna i Irak ska få hjälp är Society For Threatened People. Metro har träffat dess
Mellanösternexpert Janet Abraham i München i södra Tyskland. Hon hävdar att alldeles för lite görs och att det kan vara för sent:
– Kristna assyrier och andra etniska och religiösa minoriteter lever under fruktansvärda förhållanden i Irak just nu, situationen är också mycket kritisk i grannländerna dit hundratusentals flytt. Detta är den största befolkningsförflyttningen i modern tid. En fullständig katastrof för alla i Irak men främst för minoriteterna som kan komma att försvinna helt, säger Janet Abraham.