Segregationen i städernas bostadsområden ökar. Hur man bygger skulle kunna påverka utvecklingen. Men få makthavare bryr sig om det. Det hävdar arkitekten Kjell Forshed, som varit med om att bygga 15 000 bostäder under sina 40 år i branschen.
– Politikerna backar. Jag tror att det handlar om låg ambitionsnivå och kanske också ointresse, säger Kjell Forshed.

Ett färskt exempel är den lilla förorten Fagersjö vid sjön Magelungen i södra Stockholm. Trots att miljonprogramsförortens föreningar protesterade och ett upprop skickades till Stockholms stad valde kommunen att satsa på fler höghus.
Makthavarnas ointresse för att bygga mer blandat beror på att man är glad åt att det byggs över huvud taget, menar Kjell Forshed, som nyligen talade på seminariet ”Byggandets pris” på ABF i Stockholm.
– Man pratar mycket om den goda staden. Men det blir oftast villastäder för sig, hyreshus för sig och affärer för sig. Ingen tar ansvar för helheten.

Kjell Forshed menar att det är viktigt att bygga efter folks önskemål för att locka alla typer av människor till en ort, eftersom de flesta vill leva i områden med blandad bebyggelse.
Detta är tydligt i Fagersjö. Kommunen har länge jobbat för att bygga ytterligare fem höghus på orten. De flesta av Fagersjös föreningar gick därför samman och protesterade under namnet Fagersjös byalag. Gruppen var positiv till bebyggelse. Men att bygga fem höghus med hyresrätter mitt i en förort som till drygt 80 procent består av just hyresrätter i höghus var inte populärt.
– Vår vision handlar om balans, med en tredjedel egnahem, en tredjedel bostadsrätter och en tredjedel hyresrätter, säger Roland Bjurström, före detta ordförande för Fagersjö byalag.

Men efter år av möten, protestskrivelser och remisssvar har nu byalaget gett med sig. De har åtminstone förhandlat ner antalet höga hus till tre.
– Det blev en kompromiss. Vi var så klart inte helt nöjda, säger Roland Bjurström.
Alexandra Kruzycka och sonen Lukas Roykiewicz funderar nu på att flytta.
– Det är en bra plats, men jag tänker flytta nu. Jag märker att inga unga svenskar flyttar hit. Det är synd, för det är jättevackert runt omkring och bostäderna är välrenoverade. I ett blandat Sverige bör man bo i ett blandat område.
– Problemet är att ingen tar helhetsansvar. Byggherren som vill bygga bostadsrätter bryr sig bara om bostadsrätter, medan den som bygger hyresrätter bara ägnar sig åt just hyresrätter, säger Kjell Forshed.

Det enda som hjälper är när någon politiker eller tjänsteman verkligen slåss för det vackra. Nyligen hände det i Lomma utanför Malmö.
– Här brann stadsbyggnadsdirektören. Hon gav sig inte. Hon uppvaktade politikerna om att det är viktigt att bygga integrerat och attraktivt. Och det gör man nu. I Lomma glömmer man inte skönheten.

BLANDAT BOENDE. I Umeå vill man bygga radhus i segregerade Ersboda och flerbostadshus i villaområdena.
Stadsdelen Ersboda i Umeå har en relativt hög andel invandrare. Nu ska kommunen bygga lägre hus i området.
– Det får bli max två våningar. Syftet är att det ska byggas kedjehus eller radhus, säger Peder Seidegård på samhällsbyggnadskontoret.
Men han kan inte garantera något annat än hyresrätter.
– Nej, kommunen kan inte bestämma vilken upplåtelseform det ska vara. Det är byggherren som bestämmer.
Men enligt arkitekten Kjell Forshed handlar detta snarare om att politiker och tjänstemän är okunniga och inte utnyttjar sin makt. Enligt lagen är det kommunen som bestämmer om vad som ska byggas.
 – Trots att de bestämmer är de väldigt mjuka och ställer inte krav. Ibland är det okunskap och ibland verkar de mest vara intresserade av att krama ut så mycket kosing som möjligt genom att sälja i väg marken utan att ställa krav.
På samhällsbyggnadskontoret i Umeå har man dock gott hopp om att göra Umeå mer blandat.
– Det är ett jädrans sug efter flerbostadshus i villaområdena. Det har visat sig att de äldre vill lämna sin villa och flytta in i en lägenhet i samma område. De vill bo kvar i det område där de har sina vänner, säger Peder Seidegård.     Rickard Jakbo