För många anställda har friheten på jobbet ökat, men det finns en annan bild av arbetslivet som går i stick i stäv mot den utvecklingen. I en serie, som startar i dag, granskar Metro hur personalen i vissa branscher kontrolleras allt hårdare.
I dag: Stämpelklockornas återkomst.

Det råder goda tider i stämpel­urs­branschen när stämpelklocka nu införs på många arbetsplatser som tidigare haft skriftliga tidrapporter. Ett exempel finns på Södermalm i Stockholm, där hemtjänsten infört stämpelklocka inom handikappomsorgen. Lisa, som systemet heter, ska spara tid och pengar genom att minska administrationen.

Men personalen känner sig mest kontrollerad och begränsad.
– Förut kunde jag stanna hos brukaren till halv fem och sedan gå direkt hem. Men när stämpelklockan infördes fick jag avsluta jobbet klockan fyra för att gå till kontoret och stämpla ut. Eller så stannade jag till halv fem, men då blev det övertid. Det inkräktade på mitt privatliv och det gillade jag inte. Fast nu när vi haft stämpelklocka ett halv­år slutar vi antingen hos brukaren klockan fyra och går till kontoret och stämplar ut eller så stannar vi till halv fem och går direkt hem, säger en anställd som vill vara anonym.

I dagsläget accepterar Lisa bara fem minuters tidsavvikelse på in- och utstämpling. Kommer personalen sju minuter för sent blir det löneavdrag. Själva stämpelklockan är belägen i hemtjänstens lokaler på åttonde våningen i ett höghus på Södermalm.
– Det är krångligt att ta sig till lokalen. Först ska man in med portkod i huvudentrén, sedan åka upp åtta trappor med hiss, därefter knappa in en ny portkod för att komma in till hemtjänsten, som är inhyst i en vanlig trerumslägenhet. Det är alltid ont om plats på morgonen när vi ska titta på våra scheman och stämpla in.

Sonia Broberg, vikarierande avdelningschef för äldreomsorgens utförande på Södermalm, förnekar att Lisa handlar om kontroll eller att stämpelklockan införts för att personalen maskar.
– Vi ser det som en effektivisering och en förbättring för alla parter. Skriftliga timrapporter ersätts av ett digitalt system, som successivt ska införas i hela Stockholms stad. Möjligheter till flextid kommer. Fördelarna är många. Nu kan det inte längre bli några diskussioner om exempelvis övertid eftersom den arbetade tiden finns registrerad, säger hon.

Att systemet skulle bli mer stelbent och inhumant håller hon inte med om.
– Det är självklart att man alltid börjar och slutar sitt arbetspass på kontoret. Ingen ska kunna gå direkt till brukaren på morgonen eller gå hem direkt när man är klar.

Kevin Thompson i Kommunals sektionsstyrelse menar att stämpelklocka i sig inte behöver vara dåligt.
– Några kanske alltid kommer för sent eller går hem tidigare. Då upplever personalen det som mer rättvist med ­stämpel­klocka.

Bengt Olsson, Kommunal Södermalm, är av samma uppfattning.
– Vissa chefer har varit väldigt flata med personal som inte kommit i tid eller som avslutat arbetsdagen tidigare. På så sätt blir stämpelklocka mer rättvist, det syns när man är på jobbet. Men det måste gå att hitta en smidigare lösning med ett så stort arbetsområde. Personalen borde kunna ringa och logga ut via telefon på något sätt.

Att införa stämpelklocka handlar först och främst om kontroll. Om detta råder det ingen tvekan, anser Bengt Furåker, docent i sociologi vid Göteborgs universitet.

Furåker urskiljer två trender, där vissa yrkesgrupper blir allt friare med exempelvis möjlighet att arbeta hemifrån, medan andra blir mer övervakade. Ofta handlar det om effektivitetskrav och besparingar.
Förtroendet naggas i kanten när man inför stämpelklocka, menar Furåker.
– Samtidigt får man inte glömma att arbetsgivare vill ha någon form av kontroll över sina anställda, i synnerhet på jobb där närvaro krävs.

Han menar att folk med monotona, dåligt betalda jobb sannolikt i högre grad försöker uträtta ärenden på arbetstid eller gå hem i förtid än de som har högavlönade jobb med mycket ansvar.
Men att kontrollera personalen alltför mycket är ofta kontraproduktivt, anser Furåker. Den anställde kan uppleva sig infantiliserad och försöker kanske smita undan ännu mer.
– Det känns lite förlegat att bara mäta tiden man är på jobbet. Vad man gör under arbetstiden är ju minst lika viktigt.