För många anställda har friheten på jobbet ökat, men det finns en annan bild av arbetslivet som går i stick i stäv mot den utvecklingen.

I en serie, som startade i går, granskar Metro hur personalen i vissa branscher kontrolleras allt hårdare.

I dag: Arbetsgivarna googlar sina anställda 

Den 30 augusti 2007, på tryckfrihetens dag, fick 26–årige Henrik Mellström reda på att han inte fick förlängt vikariat på akutmottagningen i Umeå. Anledningen? Arbetsgivaren gillade inte vad han skrev i sin blogg.
– Hon sa att det jag skrivit skulle ligga mig i fatet, säger Henrik Mellström.

På sin blogg berättade Henrik hur han upplevde vardagen på sitt jobb på akuten; den stressiga arbetssituationen och de låga lönerna.

Henrik är fackligt aktiv och oroad över att sökmotorer som google används av arbetsgivare för en ny form av svartlistning av fackligt engagerade.
– De osäkra anställningsformer som finns i dag undergräver yttrandefriheten, det är lätt att göra sig av med folk som har obekväma åsikter. Det gör arbetslivet till demokratins undantag, säger Henrik Mellström.

I dag jobbar Henrik som sjuksköterska på Sahlgrenska i Göteborg och numer bloggar han ytterst sporadiskt.
– Att blogga om min specifika arbetssituation är nog ingenting jag tänker göra igen, säger Henrik Mellström.

Metro har pratat med Henrik Mellströms före detta chef, Marjo  Forsberg. Hon säger att hon minns Henrik men vill inte kommentera fallet.

BAKGRUND. Letar du nytt jobb? Då kan det vara idé att se över ditt förflutna. Arbetsgivare intresserar sig allt mer för jobbsökandes bakgrunder och gör fler kontroller för att finna eventuella skelett i garderoben.

Den information du lägger upp om dig själv på nätet kan hittas av framtida arbetsgivare. Vilda festkort eller ogenomtänkta foruminlägg kan ligga en person i fatet.
– Det händer att vi googlar på personer åt arbetsgivarna. Beroende på vad man hittar så får man ta en diskussion med den sökande, säger Erik Stone som är rekryteringschef på Proffice.

Samuel Engblom, jurist på TCO tycker att företagens kontroller är problematiska.
– I dagens läge kan arbetsgivarna göra – och be – om nästan vad de vill vid en anställning och det är ett integritetsproblem. Som jobbsökande är du i underläge.

Kontroller kan behöva göras i olika fall men måste alltid vara motiverade för tjänsten, tycker Samuel Engblom. Han vill se en lag som reglerar vad arbetsgivaren har rätt att fråga och be om.
– Det är heller inte särskilt smart ur ett företagsekonomiskt perspektiv att grunda anställningsbeslut på saker som inte har med arbetsuppgifterna att göra, säger Samuel Engblom.

Lars Gellner som är arbetsrättsjurist på Svenskt näringsliv vill inte se någon reglering av arbetsgivarnas rätt till kontrollåtgärder.
– Det är inte vilda western som råder i dag. Det finns diskrimineringslagar som ska följas.

Lars Gelner tror att de ökade kontrollerna beror på det starka anställningsskyddet och arbetsgivarnas rehabiliteringsskyldighet.
– En nyanställning är en stor investering och då är det inte heller konstigt att företag vill se till exempel ett sjukskrivningsutdrag för att kunna anställa den friskaste medarbetaren.

KONTROLL. Kontroller av dem som söker jobb innebär en trygghet för både arbetsgivare och personal. Detta menar Philip Jerlmyr, VD för företaget Look Closer som arbetar med att göra bakgrundskontroller åt företag, framförallt till högre positioner.
– Det är en trygghet för personalen att veta att deras arbetskamrater har rent mjöl i påsen.

Kvinnor ska till exempel inte behöva arbeta med någon som nyligen dömts för kvinnomisshandel.
När Look Closer gått igenom sina kontroller har det visat sig att 12 procent lett till att arbetsgivaren valt att inte gå vidare med personen i fråga. Efterfrågan på företagets tjänster ökar hela tiden, även när det gäller anställningar på lägre befattning.

Philip Jerlmyr tror att det beror på de avslöjanden om obetalda tv-avgifter och skatter som gjorde att flera av Fredrik Reinfeldts nytillsatta ministrar avgick 2006.
– Det är dyrt att nyanställa i Sverige. Att göra bakgrundskontroller är ett bra sätt att se till att fel person inte hamnar på fel plats, säger Philip Jerlmyr.