SPRÅK. Nästa gång någon svensk med popstjärne-drömmar förklarar att han eller hon sjunger på engelska för att det är ett så ordrikt språk kan du plocka fram dumstruten.

Du kanske också ska sätta struten på folkbildaren Fredrik Lindström som bidragit till mytbildningen om att engelska skulle vara ”världens rikaste språk”. För en myt är det, hävdar lingvisten Mikael Parkvall i sin bok ”Lagom finns bara i Sverige”.

Jag trodde att du och Fredrik Lindström cyklade på samma bana, men du hävdar att han cyklar ”runt på hal is med nattmösssan på”?
– Ja, jag tycker att han inte vet vad han pratar om. Det borde gå att vara underhållande utan att fara med osanning. Men flera av grejerna som jag listar som myter i boken har han tagit upp som sanningar i ”Värsta språket”.

Som vadå?
– Som att engelskan har fler ord än svenskan. Han påstår också att svenskan är "ovanligt ordrik". Det är lika nonsensartat som att påstå att engelskan är det. Det går inte att räkna ord i något jävla språk, det är bara dumt. Man kan göra en lång lista över problem med detta.

Ja, du verkar gilla listor.
– Alla akademiker är lite autister liksom. Hade man haft kompisar hade man inte blivit akademiker. Och listor är väl ett typiskt austistdrag. Jag gillar listor.

Men varför finns det då en tro på engelskans överlägsenhet?
– Det är inte en slump att det är det språk som talas av världens viktigaste nation. De flesta har väl inte reflekterat över det, utan antagit att det är sant. Men egentligen skulle man kunna räkna ut med brunögat att det finns ett potentiellt samband däremellan.

Är du något av en språkpolis?
– Det vill man inte vara. Rätt och fel i termer om hur man ska prata och inte är tabu i vår bransch. Det får man inte göra som lingvist. Folk brukar tycka att vi är tokliberala.

Du själv då?
– Jag har haft problem med att jag inte ska få tycka, så nu har jag själv flyttat reglerna. Att tycka att folk som lyssnar på Niklas Strömstedt är dumma i huvudet är inte konstigare än att folk som pratar fel är dumma i huvudet. Men det är ingen åsikt jag har som vetenskapsman, utan en fråga om estetik.

Du är en av de drivande bakom lingvist­bloggen …
– Det är egentligen hela avdelningen, men det är väl mest jag och en kollega till som skriver på den.

… som drog ner brallorna på skolminister Jan Björklund när han felaktigt påstod att den svenska flumskolan var sämst i världen.
– Ja, det var också enda gången som bloggen blivit censurerad. När jag skrev ett inlägg om det där sa prefekten, som är högst ansvarig, att det där får du faktiskt ta bort.

Man ska inte bita den hand som föder en?
– Nej, det var mest för att det var plumpt. Jag tycker ju att skolministern är antikrist, men det behöver man kanske inte skriva. Jag tycker att han är den mest populistiska politikern i Sveriges riksdag i dag.

Att svenskan skulle vara ett litet språk. I själva verket är det ett av de största språken i världen.

Att svenskan hotas av invandringen. Även 1500-talet hade sin Rinkeby-svenska. Som ärkebiskop Laurentius Petri uttryckte det: ”wårt Swenska måål förkrenckt och förwandlat” …

Att ordet lagom bara skulle finnas i sven­skan. Det är ungefär som att påstå att engelskan skulle vara ordfattig för att den saknar ett exakt uttryck för ”dygn”.

Att eskimåer skulle ha många fler ord för snö än svenskan. Svenskan rymmer lika många snöord som vilket eskimåspråk som helst.

Att Astrid Lindgren är översatt till de flesta språk. I praktiken är hon bara översatt till mellan
1 och 2 procent av världens språk.