Sönderåkta brädor blir museiföremål när sju unga killar dokumenterar skejtkulturen i Landskrona. Utställningen ”En flip i solnedgången” ger en inblick i lokala skejtares liv, och deras drömmar inför framtiden. 

Inne på Landskrona museum möts besökaren av fotografier, videoprojiceringar och berättelser av skateboardåkare från olika decennier.

I ett hörn ligger en hög med slitna brädor. Ett par blå skateskor, upphängda i sina skosnören, är märkta med nummer 104. 

De ska sparas i museets arkiv. Killarna som jobbat med utställningen har dokumenterat varenda pryl och skrivit objektbeskrivningar.

-- Det är inte direkt museispråk. Det kan stå ”jävligt sköna skor” eller ”Min bror hade en sådan, ville också ha”, säger Caroline Larsson Saglamoglu på Kulturstöd unga, som arbetat med utställningen tillsammans med ungdomarna. 

En vägg är dedikerad till Huset, skejtparken som låg inhyst i en industrilokal, men som till mångas besvikelse slog igen för sju år sedan. Och på ett bord ligger ritningarna till den betongpark som Landskronas skejtare drömmer om. 

Caroline Larsson Saglamoglu tycker att det vore bra med en centralt belägen skejtpark, som ungdomarna själva får vara med och utforma.

-- Så att det blir liv och rörelse i stan, och att man ser att man gör något för unga här.

 

 

 

 

Utställningen  ”En flip i solnedgången” pågår till den 30 augusti. Och på söndag visas tre skejtfilmer på museet.