Den svenske veteranen – som har bytt USA-touren mot Europatouren men bor kvar i Charlotte, North Carolina – gick runt Bro Hof på 69 slag, tre under par, och ligger därmed bara två slag från ledningen efter det första dagens spel.

En välkommen inledning på en annars medioker säsong.

– Jag har startat tävlingarna dåligt. Och då tvingas man brottas mot kvalgränsen, och det är klart att det är stressande att veta att man kanske måste skjuta 68 för att få spela vidare. Men jag har gjort många enskilt okej varv, men sällan det första. Därför var det här riktigt roligt, säger han.

På Bro Hof gjorde han en eagle när inspelet på tvåan gick rätt i koppen, och tre under par räckte till en 15:e plats.

Ont i armen

Och det trots ett specialskydd på armen.

– Jag har en tennisarmbåge som flyttar på sig. Ibland gör det ont här (Karlsson pekar på en yta strax nedanför armbågen) och ibland här (några centimeter högre upp), så den är ganska svårbehandlad. Dessutom gör det mer ont när jag tränar närspel än pangar på med driven. Så jag vet inte riktigt vad det är.

TT: Kan det bero på att du inte är 21 år längre, att det helt enkelt är en gubbskada?

– Hehe. Det vägrar jag svara på. Men det kan jag inte tänka mig.

Kostar tid

TT: Hur går det att pendla mellan kontinenter vecka ut och vecka in?

– Det kostar mest tid. Jag åker söndag, ibland lördag, och är sedan inte tillbaka hemma förrän måndag eftermiddag tio dagar senare. Det sliter ju, såklart. Men jag kan inte skylla årets dåliga resultat på det. Det är lätt att få dåligt självförtroende när man spelar hyfsat utan att få bra resultat. Hålet blir liksom ännu mindre, eller rör sig i sidled när man ska putta.

TT: Det är en frustrerande sport du valt att hålla på med?

– Ja. Jag får nog tänka om där.