Fakta: Emir Bajrami

Född: 7 mars 1988 i Pristina, Jugoslavien.

Klubb: Elfsborg.

Tidigare klubbar: Köping, Twente, Monaco, Panathinaikos.

Landskamper: 18 A, 25 U21, 12 U19.

Position: Mittfältare.

Aktuell: Emir Bajrami lämnade Elfsborg 2010 men efter skadedrabbade år valde han att återvända hem till klubben och hoppas snart vara tillbaka i gammalt slag.

Fakta: Elfsborgs tio första matcher

Häcken (borta) den 3 april.

Hammarby (hemma) den 7 april.

Kalmar FF (b) den 10 april.

Malmö FF (h) den 18 april.

AIK (b) den 25 april.

Djurgården (h) den 28 april.

Falkenberg (b) den 1 maj.

Gefle (h) den 7 maj.

Örebro (b) den 15 maj.

Gif Sundsvall (b) den 18 maj.

Ryggen har spökat för Emir Bajrami under flera år. I Elfsborg var det hanterligt men när mittfältaren gav sig i väg på en utlandskarriär blev skadorna allt värre.

I Twente skadade han foten direkt och var borta fyra och en halv månad. Sedan följde rygg- och lårproblem och till råga på allt försvann rörligheten i höften.

– Det måste ha med att göra att jag under så pass lång tid snedbelastade min kropp. Det är ingen hemlighet att jag har diskbråck, det har jag haft sedan 2008, säger han.

– Sedan började höfterna strula, men det var inget jag tänkte på eftersom jag hade sådana problem med ryggen. Höfterna kom i skymundan... Sedan kom baksidorna och foten.

– Fot, baksidor, höft, rygg... Det blev snedbelastning hela tiden och till slut sade kroppen ifrån: "Nu räcker det". Ett plus ett plus ett plus ett blev lite för mycket, helt enkelt.

Hoppades på det bästa

Mittfältaren beskriver skadeperioderna i Twente, Monaco och Panathinaikos som tunga. När han pratar om eländet är orden många, meningar långa – och allt kretsar kring tiden vid sidan av fotbollsplanerna.

– Tiden var upp och ner... Kanske mer ner. Det var jobbigt men jag var för ung för att ens ha tanken på att lägga ner. Att inte kämpa. Det alternativet fanns inte. Jag körde på och hoppades på det bästa, säger han.

– Det fanns inget annat. Att komma tillbaka var det enda som fanns i mitt huvud.

Till slut tog dock orken och tålamodet slut.

Bajrami kände att den grekiska klubben Panathinaikos inte hade rätt kunskap för att hjälpa honom bli kvitt med skadorna. Kontraktet bröts och mittfältaren flyttade hem till Sverige för att vara nära familj, vänner och få hjälp av Elfsborg.

– Så här i efterhand blev det ändå bra. Jag fick operera mig, båda höfterna, och sedan har jag fått den tid som behövts för att bli frisk, säger han.

Ny roll i Elfsborg

Efter lång och jobbig rehabträning fick han klartecken att börja sparka boll igen, och i december skrev mittfältaren på ett fyraårskontrakt med klubben.

– Men jag kan inte säga att jag är 100 procent i dag, för då skulle jag ljuga. Det går framåt, det känns bra och jag ser optimistiskt på det, säger han.

När Elfsborgs ställs mot Häcken i premiären hoppas Emir Bajrami att han är en av tränaren Magnus Haglunds elva startspelare.

Skillnaden från förra sejouren i klubben blir nu att han kommer hålla till på andra kanten.

– Jag kommer att spela till höger i stället för vänster. Då kan jag vika in i banan i stället för att slicka kanten hela tiden, säger han.

TT: Gillar du rollen?

– Jag spelade till vänster i Elfsborg och i landslaget och när jag kom till Holland började jag till vänster men sedan fick jag en tränare som ville att jag skulle spela till höger.

– Efter många år på högerkanten börjar jag hitta rytmen, positionen och löpningar från den kanten. Det känns ganska bekvämt att spela där.

TT: Vad tror du om Elfsborg den här säsongen?

– Vi har inte prata målsättning, men det är som vanligt att vi ska vara topp fyra, topp fem och bråka om medaljerna. Jag ser ingen anledning till att vi inte ska vara där uppe i år igen.