Fakta: Jenny Rissveds

Född: 6 juni 1994.

Bor: Falun.

Klubb: Falu CK och Scott-Odlo MTB Racing Team.

Längd: 165 cm.

Vikt: 55 kg.

Internationella meriter: OS-guld 2016, EM-guld 2013, fyra i VM 2014, fyra i EM 2014, tvåa i världscupen 2014 och trea 2013, vinnare av fyra deltävlingar i världscupen, flera U23-medaljer, bland annat VM-guld 2016. Trea på för-OS i Rio 2015.

Det är skillnad på segrar och segrar. Den 22-åriga Falucyklisten hade redan före OS presterat på allra högsta nivå när hon i juli vann sin första världscuptävling i Schweiz.

Den segern sjönk snabbt in i medvetandet. OS-guldet i Rio i lördags är svårare att förstå.

Med bara några svängar och en sista liten stigning kvar i lördagens guldlopp passerade Jenny Rissveds det svenska ledarteamet och ropade "Vad fan är det som händer?".

Det har hon fortfarande inte förstått. Att hon var först i mål – snabbare än någon annan i hela världen – var uppenbart.

"Inte förstått"

Men att förstå att man är OS-guldmedaljör tar längre tid än att bli det.

– Jag har fortfarande inte riktigt förstått riktigt vad som har hänt. Första natten sov jag i tre timmar och jag har inte sovit så mycket efter det heller. Jag har mest varit trött och känt mig som att luften har gått ur mig. Det har varit så mycket adrenalin och känslor.

Och uppståndelse.

På Arlanda togs den nyblivna OS-guldmedaljören emot av ett hundratal gratulanter. Först ut var en glädjegråtande mamma och pappa. Sedan väntade blomsterfång från cykelförbundet. Och ändlösa intervjuer.

– Det är ju mycket mer uppmärksamhet nu. Jag har fått galet många meddelanden, så många att jag inte har hunnit svara på alla.

TT: Vad tror du att guldet får för betydelse för din framtida karriär?

– Det är svårt att svara på. Jag har pratat lite med Emma (Johansson, tvåfaldig OS-silvermedaljör i landsvägscyklisternas linjelopp), men jag får hitta mitt sätt att hantera det på.

– Men jag vet att jag kommer att bli ännu mer motiverad att göra bra resultat.

Till Andorra

Närmast väntar världscupfinalen i Andorra i början av september.

– I tankarna är jag nog tyvärr redan där.

Inför OS hade Rissveds, som inte fick klartecken av Sveriges olympiska kommitté att åka till OS förrän den 31 maj, haft ett år kantat av skador och elände. Bakterier, en vådlig vurpa, en skadad armbåge. Hon hann dessutom med ett avbrutet OS-genrep i London på grund av en blödning i låret efter en väl hårdhänt massage.

På plats i Rio de Janeiro blev det ytterligare en omkullcykling som tvingade henne att sy i knät och armbågen.

Ändå tippades hon som en av medaljfavoriterna i lördags, åtminstone av experterna – däribland Svenska cykelförbundets ordförande Stefhan Klang, som var en av gratulanterna.

– Medalj hade jag faktiskt trott att hon skulle ta, men kanske inte att hon skulle vinna. En sådan här dag är det otroligt roligt att vara ordförande i vårt förbund, sade han till SVT.