Mimmi Larsson nickade in 1–0 efter tre minuter. Då hade skillnaden mellan de båda lagen synts tydligt sedan avspark. Sverige sprang ner iranskorna som ytterst sällan kämpade sig över mittplan – då till publikens vilda påhejande.

Inför den historiska matchen – det var första gången Iran spelar en match utanför Asien – har det pratats om rankning och vad Sveriges lag egentligen får ut av mötet.

Men den entusiastiska publiken på 1 736 personer var ett tecken på att den här matchen inte främst handlade om resultat.

– Det här var en otrolig upplevelse för mig personligen, väldigt lärorikt och jag tar med mig mycket kunskap direkt från Pia, säger Maryan Jafari Barvati, en av de två kvinnliga förbundskaptenerna för Irans landslag.

– Om vi bortser från resultatet så var det en fantastisk möjlighet för våra spelare att närma sig våra svenska systrar.

Största publiken

På presskonferensen tryckte de båda förbundskaptenerna framför allt på den sportsliga upplevelsen, och det märktes att vissa frågor om hur det är i Iran är känsliga.

Men de lyste också upp när de fick prata om publiken.

– Vi är så glada att så många var här, vi har aldrig spelat inför så stor publik tidigare. Och att de kunde några namn och skrek "Iran, Iran" – det gjorde att vi orkade på slutet, säger den andra förbundskaptenen Maryam Jahann Negati.

Spelmässigt var Sverige överlägset. Magdalena Eriksson och Olivia Schough stod för varsitt hattrick innan pausvila, men för Eriksson var inte målen det stora.

– Fotbollsmässigt är det klart att det inte är någon särskilt stor utmaning för oss, men som människa är det sjukt utvecklande och man får en liten "reality check" när man får höra hur de har det, säger hon.

TT: Vad är det du tar med dig från att ha träffat dem?

– Det är deras beskrivning om vad det här betyder för dem. Man har varit lite självisk innan, men när man fick höra ur deras perspektiv så tog det verkligen, jag blev nästan rörd till tårar. Det var verkligen en tankeställare att vilken tur man har som är född i det här landet.

Slutade aldrig sjunga

Trots att Sverige ledde med 7–0 och trots att Iran aldrig var nära att reducera fortsatte publiken att sjunga på persiska för full hals med bland annat ramsor som "Iranska tjejer är hjältar!".

Efter matchen stod gemensam middag på programmet.

– Jag har aldrig varit med om en sån här match tidigare. Man kan ju säga att det är mycket politiskt bakom, men det tycker jag är häftigt. Att fotbollen kan vara med och bidra till en positiv politisk utveckling, säger Magdalena Eriksson.