Fakta: Förslag till åtgärder

Friidrotten har tagit fram ett utkast till åtgärder för att förstärka antidopningsarbetet.

1) Antidopningskörkort. För att få vara med i landslaget måste man kunna svara på ett antal frågor som bland annat gäller det egna ansvaret för vad man stoppar i sig.

2) Antidopningsfond. En viss procent av sponsringsintäkterna ska gå till antidopningsarbetet.

3) Policy för aktiva som tränar utomlands.

4) Årlig information till aktiva om uppdateringarna av listan på förbjudna medel.

5) Tydlighet mot utländska friidrottare som tränar i Sverige, så inga dopningsfall upptäcks i Sverige.

6) Antidopningsambassadörer i landslaget. Förutom ett råd med landslagsaktiva vill förbundet få aktiva att rapportera misstankar angående dopning.

Vid en presskonferens i Stockholm säger förbundsordföranden Toralf Nilsson att friidrottsförbundet rannsakat sig och kommit fram till att man inte gjort tillräckligt.

– Detta ger en bild av svensk friidrott som inte överensstämmer med den bild vi skulle vilja ge, säger han.

Aregawi är den tredje svenska friidrottaren på ett år som åkt fast för dopning efter långdistanslöparen Adil Bouafif och kulstötaren Niklas Lindstedt. Friidrottsförbundet har tagit fram ett utkast till förslag på åtgärder i antidopningsarbetet.

Bland annat finns planer på att införa ett antidopningskörkort, att friidrottare ska utbildas i antidopningsfrågor och kunna svara på ett antal frågor för att få vara med i landslaget. Ett annat förslag är att inrätta en policy för aktiva som tränar utanför Sverige.

– Aktiva får lära sig redan i tonåren om dopning. Nu förstärker vi det. De får inte äta vitaminer och kosttillskott även om andra äter det. Svenskar ska äta bra mat och inget annat, säger Sverker Nilsson, ordförande i friidrottsförbundets medicinska kommitté.

Förbundsstyrelsen ska ta ställning till förslagen inom kort.