”Han har den listan i bilen där han brukar sitta och plugga. Han börjar faktiskt lära sig lite ord.”
Sydamerikaner är stekheta i Stockholmsfotbollen och är fler än någonsin. För majoriteten av dem är språket den största fienden.
Under 2000-talet har sydamerikaner blivit ett givet inslag i den allsvenska fotbollen och inför årets säsong finns nio stycken i Stockholmsklubbarna. AIK förfogar över fem, samtidigt som Hammarby och Djurgården har två vardera. För att komma in i det svenska samhället och klara sig på fotbollsplanen krävs att de lär sig språket. Hammarbys uruguayan, Claudio Dadomo, är ny och han är lycklig över att det finns en spelare som förstår honom
i truppen.
– Det är jätteviktigt att Paulinho är här. Han hjälper mig med precis allt och vi delar rum när vi är iväg på träningsläger. Det är väldigt viktigt att få hjälp med språket, säger Dadomo.
Brasilianaren Paulinho inleder nu sin sjunde säsong i Sverige och han pratar sedan länge exemplarisk svenska.
– Hammarby har aldrig krävt av mig att jag ska hjälpa Claudio med språket utan det gör jag helt av fri vilja. Han behöver hjälp nu i början.
Även lagkaptenen Suleyman Sleyman hjälper Dadomo med det svenska språket. Mittbacken har gett förvärvet en lista med fotbollstermer som han kan använda sig av ute på planen.
– Han har den listan
i bilen där han brukar sitta och plugga. Han börjar faktiskt lära sig lite ord, skrattar Paulinho och sneglar på sin lagkamrat.
I Djurgården är situationen lite annorlunda där Enrico och Quirino har svårare med svenskan. Brasseduon kom till Sverige under 2006.
– Jag kan ju engelska och eftersom nästan alla i Sverige pratar engelska blir jag bättre på det, men svenska använder jag inte så mycket, berättar Enrico.
Quirino:
– Jag pratar nästan bara svenska på plan.
– Ja, som höger vänster, framåt, bakåt. Sånt säger man, fyller Enrico i.
Quirino anlände till Sverige halvåret innan sin landsman och var då ensam sydamerikan i Djurgården. Just att han inte behärskade språket var en klar nackdel och något han led av.
– Jag hade en tolk här när jag kom. Enrico var ju inte här då så det fanns ingen som kunde portugisiska. Det var bra, han ordnade mycket för mig. Men det var ändå en jobbig tid.
AIK-brassen Daniel Mendes har förstått hur viktigt det är med språket och pratar efter bara tre år bra svenska.
– Det gör mig bättre på fotbollsplanen. Jag förstår vad medspelarna säger och kan skrika ”akta ryggen” och så vidare, berättar han.






















/templates/img/global/open-metro-pull-quote-32x27.gif)
/templates/img/global/close-metro-pull-quote-32x27.gif)















/templates/img/lists/bullet-white.gif)
































/templates/img/global/5-col-line.jpg)









