Fakta: 2010-talets vinnare i Swedish Open

2016: Laura Siegmund, Tyskland.

2015: Johanna Larsson, Sverige.

2014: Mona Barthel, Frankrike.

2013: Serena Williams, USA.

2012: Polona Hercog, Slovenien.

2011: do.

2010: Aravane Rezai, Frankrike.

Det var i Båstad som Laura Siegemund 2010 spelade sin första kvalmatch på WTA-touren. Sex år senare på samma grusplan tog tyskan sin första turneringsseger i singel efter att ha besegrat den tjeckiska överraskningen Katerina Siniakova i två raka set med 7–5, 6–1.

– Jag kan inte begripa att jag vann just här. 2010 var det en jättestor upplevelse för mig att få komma hit, och av någon anledning går det alltid bra i Båstad. Det kanske har att göra med att jag trivs så bra utanför planen, säger en lycklig Siegemund, som efter en jämn matchinledning till slut inte hade några större bekymmer att säkra segern.

Hade lagt av

2016 har varit en riktig genombrottssäsong för 28-åringen. I januari besegrade hon tidigare världsettan Jelena Janković i Australian Open, och i april tog hon sig till sin första WTA-final efter att i semifinalen på hemmaplan i Stuttgart ha utmanövrerat polska världsfyran Agniezska Radwanska. Annat var det för tre år sedan när Siegemund beslöt att lägga karriären på is.

– Jag slutade aldrig spela helt, men istället för att lägga all fokus på tennisen studerade jag psykologi och sysslade med annat jag tyckte var viktigt. Jag gjorde även den högsta tränarlicensen i Tyskland, vilket rätt få kvinnor gjort. Utbildningen gav mig nya perspektiv som hjälpt mig mycket sedan jag tog upp elitsatsningen igen.

TT: På vilket sätt?

– I dag när jag blir spänd under viktiga matcher kan jag ta en stund när jag bara sätter mig på bänken och tänker: "Det här är ju fantastiskt. Tänk att folk är här för att se på dig göra det du älskar". Så i stället för att hela tiden tänka framåt har jag lärt mig att vara tacksam i nuet.

– Fast den insikten kanske också har att göra med åldern, jag är ju inte direkt den yngsta längre, säger hon och skrattar.

Nästa stopp: Rio

Om två veckor går den nykorade Båstadmästaren in i sin första OS-turnering i Rio. Men innan dess ska hon åka hem och fira den återupptagna karriärens största höjdpunkt.

– Det är faktiskt ganska sorgligt att den som vinner sällan får fira det – oftast startar ju nästa turnering på måndag. Så jag är glad att ha förmånen att hinna träffa min familj och få njuta av en seger jag jobbat för under hela min karriär.