I en unik studie har Brottsförebyggande rådet (Brå) bland andra intervjuat kriminella som har sysslat med utpressning. Mycket talar för att många fall av utpressning aldrig polisanmäls då få av de intervjuade har dömts för brottet. 

Skuldindrivning – där utpressning används – har blivit en marknad för kriminella, enligt Johanna Skinnari, utredare på Brå.

– Det är också status och en kick för dem att använda de metoder som krävs för att få in pengarna, säger hon.

Ingalill Hult, chef för sektionen mot gängkriminalitet i Södertörn i Stockholm, ser utpressningsfall någon gång i månaden.

– Det handlar då ofta om att fakturaindrivningar hamnar hos kriminella när ett företag inte kan betala, säger hon.

Många seriösa småföretagare stöter på fenomenet med illegal skuldindrivning, även om de flesta tackar nej.

I maj förra året fick Niklas, ägaren till ett bilföretag utanför Stockholm, besök av en yngre man som ville ha en bil i utbyte mot en -annan. Efter hot bytte bilen ägare. Affären var början på en längre tid av dödsångest för Niklas.

Mannen krävde med -tiden pengar för service och hundratusentals kronor i ”böter”.

Hoten blev många: hans hus skulle eldas upp, frun dödas och barnen kidnappas.

Utpressaren i det här ärendet dömdes senare till tre års fängelse.