I flera år har det diskuterats hur man ska minska antibiotikaanvändandet för att undvika resistens. Ändå visar beräkningar gjorda av Strama, Samverkan mot antibiotikaresistens, att upp till fyra av tio utskrivningar av antibiotika inte är medicinskt motiverade.

I Stockholm har användandet det senaste året (juli 2011–juni 2012) dessutom ökat med 3,5 procentenheter, trots att vi redan använder mest antibiotika i Sverige.

Nu startar landstinget en kampanj främst riktad till småbarnsföräldrar, eftersom flest recept skrivs ut till förskolebarn. 2011 fick 31 procent av alla barn under fem år i Stockholm antibiotika utskrivet.

Åke Örtqvist är smittskyddsläkare och säger att användandet visserligen har minskat genom åren men att det är en bit kvar.

– Vi måste nå fram med att många infektioner som i dag behandlas med antibiotika inte behöver det utan att det vore bättre om kroppen läkte ut dem själv.

Men varför skrivs det ut så mycket då?

– Det finns ett antal områden där man kunde vara noggrannare i diagnostiken och säga till sina patienter att denna infektion behöver inte antibiotika. I dag ges det i tidigt skede till folk som hostar
eller har problem med bihålorna, säger Åke Örtqvist.

Totalt 870 000 recept hämtades ut under den senaste ettårsperioden, och varje kur ökar risken för resistens. Några nya typer av antibiotika finns heller inte i sikte. Dessutom påverkas kroppens egen bakterieflora med negativt resultat.

– Det handlar inte om att folk inte ska gå till doktorn, man kan behöva en korrekt diagnos, men det är viktigt att vara öppen för att flertalet infektioner vi har faktiskt är självläkande. Det krävs ett utbildningsmoment för både vård och allmänhet, säger Åke Örtqvist.