När jag surfar runt på internet fylls webbsidorna med reklam från The Economist, olika mobiltelefoner och kläder från en webbbutik jag gillar att fönstershoppa i. Det är knappast någon slump. 

1994 uppfanns den första webbläsarcookien, och det då unga nätet förändrades för alltid. Tanken var revolutionerande. En liten bit information skickas från webbsidan och sparas i användarens webbläsare, någonting How stuff works tidigare skrivit om.

► LÄS MER: Har du fått en skum vänförfrågan på Facebook? Det kan handla om det här
 

När du besöker samma webbsida igen läser webbsidan av den filen, och kan på så sätt veta ungefär vad du gjort på sidan tidigare. 

Den tekniken kan också användas av annonsörer. Det fungerar ungefär så här. Företag 1 placerar ut en cookie på företag 2:s webbsida. Företag 1 annonserar dessutom på företag 2:s webbsida. Företag 1 kan då på ett ungefärligt sätt veta vad du gör på företag 2:s webbsida, och servera dig annonser som passar dina intressen.

Särskilt effektivt blir det om företag 1 placerar ut cookies på ett stort antal webbsidor, vilket gör att de kan bygga upp mer kompletta profiler av webbsidornas besökare och på så sätt ge dem mer precisa annonser.

► LÄS MER: Experten: Därför ska du inte göra tester på Facebook
 

Mer och mer pengar investeras i reklam på Internet i Sverige. Mindre och mindre går till tv-reklam.

Mer och mer pengar investeras i reklam på Internet i Sverige. Mindre och mindre går till tv-reklam.

Metro

Foto:

I grunden fungerar det systemet så att webbsidor kan låta stora annonseringsföretag som Google-ägda Doubleclick annonsera på sina webbsidor. Annonserna som visas genom Doubleclick anpassas efter besökaren, och webbsideägaren får en del av pengarna reklamen genererar.

Sådana här profiler byggs också upp av till exempel sökmotorer och sociala medier. Använder du Facebook samlar företaget in information om vem du är genom att sammanställa information som din ålder, information om vad du gör på Facebook och information om vad du gör på resten av nätet.

Ur annonsföretagens synvinkel är det här en win-win-situation. Konsumenterna får reklam som faktiskt tilltalar dem, och annonserna klickas på mer än vad de skulle göra annars. Men för många är är denna datainsamling någonting som känns obekvämt, ett intrång på den personliga integriteten. Därför finns det också verktyg, som Donottrack och Ghostery, som du enkelt installerar i din webbläsare och i en hög grad blockerar den här typen av spårning och profilering.

► LÄS MER: Så tar du reda på vad Facebook tror sig veta om dig