Fakta: Skrattretande men hedervärt

Ignobel-priset instiftades 1991. Bakom priset står magasinet Annals of Improbable Research. Prisutdelningen sker på Harvard University i USA.

Tanken är att uppmärksamma forskning som vid första anblicken förefaller lite löjlig, men som kan visa sig banbrytande och nyskapande.

Ignobel är en ordlek med orden Nobel och engelskans ignoble (simpel, tarvlig, ovärdig).

Exempel på forskning som belönats tidigare: Varför välter inte gravida kvinnor? Hur påverkas beslutsfattandet av om man är extremt kissnödig? Smittar gäspningar mellan rödfotade skogssköldpaddor? Varför får inte hackspettar huvudvärk? Vad är trycket inuti pingviner när de bajsar? Är det värst att få en tom eller en full ölflaska i huvudet? Hur kan grodor fås att sväva med magneter?

Årets litteraturpristagare är författaren och biologen Fredrik Sjöberg. Han får priset för "sitt självbiografiska verk i tre volymer om njutningen av att samla flugor som är döda och flugor som ännu inte är döda". Galan hölls på det anrika Harvard-universitetet i USA, Fredrik Sjöberg beskriver det som en fantastisk kväll.

Otippad bestseller

– Jag är precis uppstigen, lätt bakfull efter en magnifik kväll. Det är ju lite akademiskt spex över det hela, samtidigt som det är seriös forskning.

TT: Vad var de såg i din bok tror du?

– Fan vet, men Flugfällan kom ut i USA för ett år sedan och blev något av en oväntad succé. Den lever sitt eget liv. Boken är som en resebyrå och jag är bara passagerare, säger han.

Flugfällan handlar om en ung man som bosätter sig i skärgården och som samlar på blomflugor.

– Och då kan man ju tänka, vem är intresserad av det? Det tänkte jag när jag skrev den, men ska man skriva, ska man skriva om något man kan. Jag tror det finns en absurdism i att göra succé med en bok om flugor och jag tror det var den grejen de gillade. Det är ett fullständigt otippat ämne för en bestseller. Döda flugor liksom, säger Fredrik Sjöberg.

Mindre sex i polyester

Även Susanne Åkesson, professor vid avdelningen för evolutionär biologi vid Lunds universitet, är en av pristagarna. Hon har tillsammans med medarbetare i Ungern, Spanien och Schweiz prisats för forskning om varför vita hästar inte plågas så mycket av blodsugande bromsar. Orsaken? De är vita.

Det kanske kan tyckas som mindre angeläget och med tveksamt värde för eftervärlden. Men i senare forskning kom Åkesson och hennes kollegor fram till att det är ännu bättre att vara randig än vit om du vill slippa bromsarna – och ett resultat av forskningen är att det nu finns zebrarandiga hästtäcken, skriver universitetet på sin hemsida.

Årets pris i kategorin reproduktion går postumt till egyptiern Ahmed Shafik, som dog 2007. Han kom 1993 fram till att råttor som bär byxor i polyester har mindre sex än råttor med byxor av bomull eller ull, skriver AFP.

Stenars egenskaper

Charles Foster – som flera gånger levde i naturen som grävling, och som utter och som fågel - hedras i kategorin biologi. Han delar sitt pris med Thomas Thwaites, som konstruerade proteser för armar och ben så att han i tre dygn kunde leva på alla fyra som get på alpsidorna.

Två forskare från Nya Zeeland och en britt får ekonomipriset för deras arbete med stenars personlighet och varumärken. De har bland annat låtit studenter definiera mänskliga karaktärsdrag för stenarna.

Vinnaren fick varsin klockliknande trofé, liksom en mycket stor summa pengar vardera – i den i grunden värdelösa och av inflation tillintetgjorda valutan i Zimbabwe.