Tidningen Flygrevyn berättar i senaste numret om piloten som lyckades skjuta ner sig själv. 

1956, mitt under kalla kriget, skulle den erfarne piloten Thomas W Attridge Jr testskjuta de fyra automatkanonerna på sin F11F Tiger på ett skjutområde utanför Long Island i Atlanten. 

På 13 000 fots höjd avlossade piloten den första fyrasekunderssalvan, samtidigt som planet dök något. Därefter ökade piloten dykvinkel och hastighet och tog sig ner till 7 000 fot. 

Precis när den andra salvan var färdigskjuten träffades planet i framrutan. Piloten trodde han kört in i en fågel och vände tillbaka mot basen. 

Även motorn och ett av luftintagen verkade ha skadats av "fågelkollisionen" och piloten tvingades nödlanda innan han kom fram till flygfältet. 

När planet undersöktes visade det sig att piloten hur otroligt det kan låta hade skjutit ner sig själv. Genom att öka dykvinkel och hastighet lyckades piloten komma ikapp kulorna, som hade en dalande bana som startade från en högre höjd.

Som om detta inte var nog visade det sig att det var andra gången under en dag som piloten lyckats träffa sig själv. Den första gången trodde man att det var en tomhylsa som hade träffat planet och skapat en buckla.

Vid nödlandningen bröt Attridge benet och flera halskotor. Lyckligtvis var kanonerna laddade med övningsammunition, annars hade det gått värre än så.