Ungefär 15 procent av jordens befolkning lider av IBS (Irritabel tarmsyndrom), vilket gör den till en av världens absolut vanligaste sjukdomar. IBS kan ge förstoppning, diarré, magsmärtor och besvärande gasbildning och leder ofta till problem i vardagen för de drabbade.

Och nu har forskare tagit ett långt steg mot att hitta ett botemedel för sjukdomen. Svenske läkaren Per Hellström vid Akademiska sjukhuset i Uppsala besökte nyligen konferensen i USA där de nya framstegen presenterades.

– Det är en helt ny möjlighet. Men man kan ju diskutera hur pass trevligt det är med avföringstransplantation, men det finns möjligheter att lösa det problemet också tror jag.

Sjukdomen har hittills inte gått att diagnostisera på andra sätt än genom uteslutningsmetoden vilket har tvingat personer som lider av sjukdomen att gå från läkare till läkare innan hen får något svar.

Men nu menar amerikanska forskare vid Cedars-Sinai medical center i Los Angeles att de har upptäckt en metod för att diagnostisera IBS via blodprov. Provet visar att människor med IBS har en mycket högre nivå av en viss typ av antikroppar än människor som inte har IBS eller som har IBD (Inflammatorisk tarmsjukdom). Studien innehöll totalt 3 000 personer och publicerades i den ansedda vetenskapliga tidskriften PLoS One.

– Under det senaste året har intresset för forskningen inom det här fältet ökat. Tidigare har sjukdomen förklarats av stress, eller att det skulle vara något nästan psykiatriskt, men nu vet vi att det är en sjukdom som lokaliseras till tarmarna och har ett starkt samband med bakteriefloran, säger Per Hellström.

►LÄS MER: Bea, 24, fick tarmsjukdom – vill bryta bajsnormen

I och med de ökade kunskaperna om sjukdomen kan den också vara på väg att byta namn, från IBS till DBS, Dysbiotic bowel syndrome. Och förhoppningsvis innebär det också en lättnad för de drabbade.

– Det här kan innebära att man inte skuldbelägger individen som man väldigt otacksamt gör så fort det rör sig om någon psykiatrisk åkomma, och att man kan söka efter en yttre orsak, säger han.

– Vissa har plåtmage, som alltid klarar vad som helst, men andra blir lättare påverkade, och om man får i sig fel bakterieflora kan magen reagera direkt.

De nya kunskaperna har också lett till att forskarna ser möjligheter för ett nytt behandlingssätt mot sjukdomen, men det är inte helt okontroversiellt.

– Den medicinska åtgärden är än så länge inte riktigt accepterad. Den är känd som avföringstransplantation, eller Fecal Microbiota Transplantation. Man för in en normalflora som konkurrerar ut den avvikande floran och som många gånger kan förbättra magens funktion, säger Per Hellström.

– Men vi är inte riktigt framme ännu, så att man kan tillämpa det brett. Vi har ingen aning om hur transplantationen fungerar, så därför är det ännu inte helt öppet och tillåtet att göra så.

Enligt Per Hellström går det fort att byta ut tarmfloran själv – på bara tre dagar kan du göra det genom att byta kost. Det är alltså högt påverkansbart, säger han.

– Det är inget man föds med och behöver dras med hela livet, det är saker som går att påverka.