Rysningar och gåshud uppstår vid olika sorters sinnesrörelser, till exempel vid rädsla eller köld. Det syns tydligare på pälsdjur som reser ragg och fåglar som burrar upp sig. Det är de små musklerna som reser hudens hårstrån, oftast tydligast på armarna, som gör att vi ser knottriga ut.

Syftet är att behålla kroppsvärmen i en potentiellt hotande situation. När hårstråna reser sig känner vi det som rysningar i huden.

– Reaktionerna i hudens behåring är exempel på ”synestesier” som innebär att vi känner med andra delar av kroppen än den som stimuleras. Det är ju egentligen bara hörseln som stimuleras när vi lyssnar på musik. Ändå kan vi känna rysningar i hela kroppen, säger Dag Nyholm, neurolog på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

►LÄS MER: Ny forskning: Därför hatar vi det här ljudet

– Begreppet ”musikalisk orgasm” visar att känsloupplevelsen kan vara lika stark av musik som av sex. Det är särskilt i samband med dramatiska händelser i musiken, delar av en låt, som upplevs som extra vackra eller känslosamma, som vi får gåshud. Ofta upplever vi samtidigt att vi får hjärtklappning, blir tårögda eller börjar skratta, säger han.

Rysningar av välbehag har rapporterats vara vanligare i samband med vemodig musik än glad musik, enligt Dag Nyholm.