Att välja gymnasium kan väcka många frågor och det är mycket att hålla koll på. Visste du till exempel att olika län har olika ansökningstider?
Att välja gymnasium kan väcka många frågor och det är mycket att hålla koll på. Visste du till exempel att olika län har olika ansökningstider?

Gymnasievalet är redan i full gång på sina håll i landet. Men att söka till gymnasieskolan kan vara svårt och krångligt. Här är åtta frågor och svar.

Är jag tvungen att söka till gymnasiet?

Nej. Gymnasiet är frivilligt att söka till. Däremot kostar det ingenting att söka och du kan alltid tacka nej senare.

Får min/mina vårdnadshavare bestämma var jag ska gå?

Nej. Enligt elevens talerätt, som står inskriven i skollagen (29 kap, 12 §), har vårdnadshavare inte rätt att bestämma var du ska gå gymnasiet. Enligt lagen har ”den som fyllt 16 år rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag. Denna rätt gäller också ansökan till gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för invandrare och överklagande av beslut i fråga om sådan utbildning även om den sökande eller den klagande inte har uppnått 16 års ålder.”

Vid gymnasieansökan är det du som elev som skriver under. Din/ dina vårdnadshavare kan alltså inte formellt påverka valet även om vårdnadshavare kan tycka att du ska gå på ett visst gymnasium eller ett speciellt program.

Måste jag söka till gymnasiet redan som 15-åring/när jag går i årskurs 9?

Nej. Möjlighet att söka finns och att söka till gymnasiet är frivilligt. Däremot måste du vara under 20 år för att få söka en gymnasieutbildning. Har du redan fyllt 20 kan du istället söka vuxenutbildningar på gymnasienivå.

LÄS MER: Betyget borta – får gå om gymnasiet

Är gymnasievalet verkligen avgörande för min framtid?

Nja. Det kan vara bra att välja gymnasieprogram utefter om du vill studera vidare efter gymnasiet, på universitet, högskola eller folkhögskola, eller om du vill ut direkt i arbetslivet. Generellt finns det två typer av gymnasieprogram. Det ena är mer teoretiskt och studieförberedande och det andra är mer praktiskt och därmed yrkesförberedande. Väljer du ett teoretiskt inriktat program, så som ett med samhällsvetenskaplig eller naturvetenskaplig grund, har du generellt sett fler valmöjligheter direkt efter studenten. Däremot finns det alltid möjlighet att komplettera gymnasiebetygen.

LÄS MER: Så fixar du ekonomin inför gymnasiet

Om antagningskravet på det gymnasieprogram jag vill gå förra året var 230 poäng och det är vad jag har, betyder det att jag kommer in?

Nej. Antagningskraven ändras varje år och kan även ändras från det preliminära valet till den slutgiltiga antagningen. Däremot kan förra årets antagningskrav vara en fingervisning för hur det kommer att se ut även i år.

Mina betyg från högstadiet räcker inte till, kommer jag aldrig att kunna plugga på gymnasiet?

Jo, det finns möjlighet att komplettera. Det så kallade introduktionsprogrammet är till för den som inte är behörig att läsa ett nationellt gymnasieprogram. Introduktionsprogrammet delas upp i fem olika inriktningar.

  1. Preparandutbildningen – är utbildningen för de elever som gått ut grundskolan utan behörighet att söka till gymnasiet. Preparandutbildningen pågår i högst ett år.
  2. Programinriktat individuellt val – utbildningen för de elever som har några, men inte alla, godkända betyg som krävs för att komma in på ett yrkesprogram.
  3. Yrkesintroduktion – är till för de elever som saknar godkända betyg som krävs för att kunna komma in på ett yrkesprogram. Syftet är att underlätta för eleverna att ta sig in på arbetsmarknaden eller att få behörighet till ett yrkesprogram på gymnasiet.
  4. Individuellt alternativ – även detta alternativ riktar sig till elever som saknar behörighet till yrkesprogram. Fokus är att hjälpa elever vidare till yrkesintroduktion, en annan utbildning eller arbetsmarknaden.
  5. Språkintroduktion – den här utbildningen på introduktionsprogrammet vänder sig till de elever som nyligen har anlänt till Sverige. Fokus ligger på det svenska språket med målet att eleven ska kunna studera vidare på ett nationellt gymnasieprogram eller gå en annan form av utbildning.

Läs mer om introduktionsprogrammen här.

LÄS MER: Fler klarar gymnasiet

Måste jag gå kvar på min gymnasieskola/ mitt program?

Nej, det finns möjlighet att byta men för att kunna göra det måste det finnas platser lediga på den skola och/eller det program du vill byta till. Skälen till att byta kan vara många: du kanske ska flytta, du ångrar ditt gymnasieval redan innan du börjar eller du har redan läst en tid på gymnasiet men trivs inte på din skola eller på ditt program. Kontakta studie- och yrkesvägledaren på din skola för mer information.

Om jag byter gymnasieskola eller program under pågående utbildning, måste jag börja om från början då?

Både ja och nej. Det här beror alldeles på vilken utbildning du gått och vilken du önskar byta till. För att få reda på vad som gäller ska du ta kontakt med studie- och yrkesvägledaren på din skola. Det kan hända att du kan tillgodoräkna dig det du hittills läst. Om kurserna du läst absolut inte motsvarar det nya programmets kurser kan du behöva gå om en del av din gymnasieutbildning, läsa några kurser vid sidan om eller på det så kallade introduktionsprogrammet (IM). Se ovan för mer information.

Här är behörighetskraven till gymnasieskolan

Nationella program
Oavsett om det är ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program krävs det att eleven har godkänt i svenska eller svenska som andraspråk samt engelska och matematik.

Yrkesprogram
För att komma in på ett yrkesprogram krävs, förutom godkända betyg i svenska, matematik och engelska, även godkända betyg i ytterligare fem ämnen – totalt åtta.

Högskoleförberedande program
Förutom ovanstående krav krävs godkända betyg i ytterligare nio ämnen – totalt tolv ämnen.

För samhällsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet ställs ytterligare krav. För den som vill läsa samhällsvetenskapsprogrammet måste fyra av de nio godkända ämnena vara samhällskunskap, religionskunskap, historia och geografi.

För den som vill läsa naturvetenskapsprogrammet ställs motsvarande krav men här ställs det endast krav på tre av de nio ämnena.

För att kunna läsa på naturvetenskapliga programmet måste eleven ha godkända betyg i biologi, fysik och kemi.

För den som önskar läsa det estetiska programmet är de nio ämnena valfria.

Observera dock att vissa estetiska utbildningar, idrottsprogram eller andra spetsutbildningar kan ha särskilda antagningskrav. Det kan även förekomma tester eller antagningsprov av olika slag.

Ha koll på det här inför gymnasivalet

Exakt när gymnasievalet ska vara gjort varierar beroende på var i landet du bor men generellt är gymnasievalen i full gång i hela landet.

Sista datum för när gymnasievalet ska vara gjort varierar mellan 1 februari och 17 februari.

Den preliminära antagningen är klar mellan den 4 april och den 15 april beroende på vilket län du bor i.

En tid efter det preliminära antagningsbeskedet öppnar ansökningswebben på nytt, för dem som önskar göra omval. Även här varierar datumen med start från den 5 april till den 27 april. Omvalet ska vara gjort i början av maj till mitten av maj beroende på var du bor.

Den slutgiltiga antagningen är klar från och med den 27 juni beroende på bostadsort.

Vissa län kräver att du svarar på ditt antagningsbesked. Håll koll på vad ditt läns antagningskansli kräver!

En del län har även en ansökningsperiod till reservplatser.

Tänk på att datumen varierar beroende på var i landet du bor. Metro reserverar sig för att datumen kan komma att ändras. Kom ihåg att ha koll på antagningskansliet i ditt län, dit du vänder dig för att göra ditt gymnasieval.

LÄS MER: Forskaren: Obligatoriskt gymnasium motiverar inte eleverna

Källor:
Skolverket.se
Riksdagen.se
Gymnasieguiden.se
Gymnasium.se
Fragasyv.se

Nästa artikel inom Metro Music:
Zara Larsson kan få musikexportpriset